Aftonbladet – 8 april 1853, sida 2

tf e b e f;rsåter ha ingenting att göra med den inre politik eller f ne ;n styrelseform,som den franskanationeränser lämpligt Is. taga, om icke för att af-allt hjertå önska det fred skilycka måtte bli frukterha deraf för alla dersom ri oha. nägot intresse. Vi sluta denna förklaring med uttalandet af våra SN ppriktiga önskningar för fortfarande vänskap. och ej illvilja mellan Fransmän och Engelsmän, vårt beslut gir kt i allt hvad på oss kan ankomma bidraga till beistandet at dessa tänkesätt, och vårt lifliga hopp att e båda nationernas medborgare i framtiden skola rida tillsammans endast för konsternas och fridens dling och för att i deras gemensamma intresse uteckla medlen till simhällets förbattring., Kejsaren svarade härpå: af Jag är högeligen rörd öfver denna manifestation.ge Jen stadfästar mig i det förtroende, som den engel Ina ka nationens sunda förständ alltid ingifvit mig. Uner min långa vistelse i England beundrade jag den ribetdet ätnjöt och för hvilken det bade att tacka ina institutioners fullkomlighet; Under förlidet är ruktade jag dock ett ögonblick, att opinionen hadelhw nisstagit sig om-det verkliga tillständet i Frankrikelve ch om dess tänkesätt i afseende på Storbritannien. ar fen man därar icke länge ett stort folks klara blick, N ch det steg J tagit är derpä ett slående bevis. Se3 an jag kom till makten ha mina sträfvanden oaflätigen haft till syftemäl befordrandet af Frankrikes älstånd. Jag känner dess intressen; de skilja sigM cke frän andra civiliserade nationers. Liksom J ön-IF kar jag fre en, och för att betrygga den, önskarjag In; iksom J att fastare tillknyta de band som förena fåra fädernesland. Den deputation som öfverlemnade adressen oestod af sju personer, medlemmar af de anseddaste firmor i City, och ordet fördes afj2 baronetten . sir James Duke, parlamentsledamot för Londons City och f. d. lordmayor i London. Adressen var skrifven på ett 92 fot långt pergamentsblad och försedt med omkring 4060 underskrifter, som blifvit insamlade utan någon derom offentligen utfärdad h inbjudning. ENGLAND. Linieskeppet Prince Regent samt ångfregatterna Sidon, och Leopard, hafva fått ordres att gå till sjös, som man förmodar, i ändamål att förena sig med Medelhafsflottan. Lord J. Russell är ifrigt sysselsatt med utarbetande af sin plan till reform af folkundervisningen som skulle föreläggas underhuset d. 4 April, sedan den först blifvit diskuterad i ministerrådet. Den 28 Mars gaf Lord-Mayorn af London sin vanliga årsmiddag. Engelska tidningarna innehålla vidlyftiga redogörelser för den kolossala matsedeln. Närvarande medlemmar ls af regeringen voro grefvarne Aberdeen ochll Granville, Sir James Graham, hrr Gladstone, lc Cardwell och hertigen af Argyles Såsom vanligt innehöllode sedvanliga talen icke myc-li ket politik, dock tog sig grefve Aberdeen, ll vid toasten för ministrarne, anledning -tillen4 eftertrycklig försäkran att regeringens sträfvande städse skulle vara riktadt på fredens ! bibehållande, då folkets sedan några år åt-. njutna exempellösa välstånd icke utan fredens fortfarande kunde anses tryggadt. Skattkammarkanslern lofvade i regeringens namn den sorgfälligaste behandling af landets finansiella angelägenheter, och hr Cardwell, handelsministern, anmärkte att engelska folketsföretagsamhet och spekulationsanda väsentligen bidragit till vetenskapens, civilisationens och till och med sjelfva kristendomens större utbredning, men förklarade också att alla dessa ansträngningar icke -kunde hafva önskad framgång, om de ej också stödt sig på Englands fria författning, som ger erforderligt utrymme åt folkets industri och driftighet, och försäkrat England om den vördnadsbjudande ställning som det intager bland verldens nationer. Ett rykte om drottningens förtidiga nedIkomst har blifvit vederlagdt. Times förklarär nu att de åsigter den uttalat i orientaliska frågan icke varit stödda på några meddelanden från regeringen, utan helt och hållit varit byggda på tidningens enIskilda öfvertygelser. I en stenkolsgrufva vid Vigan hafva 50 å 160 personer omkommit till följe af en exploIsion af skadliga gasångor. Endast 40 af liIken hade ännu blifvit återfunna. f vc m me OM fa Ja. ) I Almanick gafs d. 28 Mars en festmåltid för förra inrikesministern Lord George Gray, hvarvid till honom öfverlemnats en silfverIkandelaber, inköpt för bidrag af 13,000. arIbetare, såsom :en erkänsla för -hans nitiska Iverksamhet till fördel för frihandeln. Dublinska tidningen Nation meddelar ett bref från NewNorfolk, Van Diemens Land, dateradt den 14 Sept. 1852, hvilket hr Smith OBrien ställt till Irlands presterskap och lekmän. Han tillbakavisar deri f. d. irländska lordlöjtnanten Lord Eglintons förebråelser att han ej visat ånger och derigenom kunnat vinna förlåtelse, och förklarar-att han visserligen betraktat sitt 1848 i Irland företagna upprorsförtlsök såsom öfveriladt och ändamilsvidrigt, men latt han för ingen del kunde ångra eller återkalla sin önskan att vinna en förändring i Irlands förhållanden. . Såsom ett -hufvudargument anför han den ofantliga utvandringen, som redan beröfvat Irland två millioner af Isina inbyggare och ovedersägligen bevisar att -Iförhållandena äro oförenliga med landets välI Istånd och framåtskridande. Derjemte beklaIgar han sig öfver den -hårda behandling som Ivederfarits såväl honom som hans olyckskam Irater. Med propellerångfartyget Calcutta, har man ; underrättelser från Goda Hopps-undden af den 24 Februari, enligt hvilka guvernören medelst en proklamation af den 14 Februari förkunnar det mellan drottningen af England -och kafferhöfdingen Kreli afslutade fredsoch vänekapsfördraget, hvarigenom floderna Indure och Kej fastställas såsom-gräns mellan bådas områden. I Basutslandet var allt lugnt och fredsunderhandlingen med Moshesch anses så säker, att inga frön till stridigheter qvarstå i de brittiska kafferländerna. General Öatheart ämnar befästa Amatolabergen genom starka militärposter och trygga dessa genom europeiska kolonisationer, hvilkas invånare måste förpligta sig till krigstjenst: Intödda och kaffrer få icke nedsätta sig inom dessa områden. Hötdingen Sandili har underkastat sig och utrymt landet. Han befinner sig. nu nå andra gidan Kal I avllakan med Macomo. b j L Ar :d r R r O e