Aftonbladet – 8 april 1853, sida 2

BN — —-— —12c ängande och på dålig danska affattad protestc ån prinsen af Noer mot den mellan konun-li en af Danmark. och hertigen af Augustenorg den 30 Dec. förlidet är afslutade öfver-) nskommelse samt mot Londonertraktaten.c rinsen förklarar här, att han aldrig kan samj ycka dertill, att hertigdömenas i tiden ochit istorien grundade förhållanden blifva tillintetjordar; men om den bestämmelse fogas tilll: sondonertraktaten, att Danmarks och Ryss-li ands kronor aldrig kunna betäcka ett och l! amma hufvud. vill han dock vara så ädel-l: nodig och återtagå denna protest. Handlin-! sen är på omslaget adresserad To the presi-l! lent of the Rigsdag, Copenhagen.n q Kongl. Koristakademien i Köpenharan öpp-l nade den 2 dennes sin årliga exposition afl konstverk. Den innefattar 250 JM och är således något mindre än de närmast föregående åren, men kommer sannolikt att som vanligt att under expositionstiden förökas. 215 M äro målningar af inhemska konstnärer, 16 bildhuggeriarbeten, 6 byggtiadsteckningar, 3 litografiska arbeten, 5 tecktiingar, 2 dekorationsarbeten, 5 målningar af utländska konstnärer, deribland två af Sverisken professor Waklbom. Af målarekonstens särskilda grenar äro isynnerhet latdskapsoch karaktersmålningen talrikt och väl representerade. FRANKRIKE. Plötsligt öfverändakastande af en gång fattade beslut är ingenting: ovanligt under den nya regimen i Frankrike, och det bör derföre icke förvåna att kejsarens kröning, för hvars verkställande i medlet af Maj förberedelserna redan voro började, helt oförmodadt blifvit uppskjuten till Augusti månad och arbetena i Notre Dame följaktligen inställde. Man anser icke osannolikt att detta uppskof står i något samband med frågan om påfvens ankomst för att förrätta kröningen. Den strid mellan gallicaner och ultramontaner, som döljer sig under tvisten mellan Univers, och erkebiskopen at Paris, blir med hvarje däg allt bittrare och mera vidtutseende. Den invecklar sig allt mer med den rent politiska frågan om påfvens ankomst till kröningen och de eftergifter som ultramontanerna fordra för-den heliga fadrens samtycke till resan. Man omtalar att kejsaren och kejsarinnan i sommar möjligen komma att företaga en färd till Vendee, oberoende af den resa de skola göra i de södra provinserna. Journal de Francfort förmäler att franska regeringen hos förbundsdagen i Frankfurt gjort framställning om ett fördrag till förlagsrättens skydd. yktet ora mime Mantijos giftermål med en: prins af Hessen förklaras helt och hållet ogrundadt. oa per hade blifvit utdelad mellan lagstiftande kårens medlemmar och kommer att företagas till behandling så snart herrar deputerade hunnit hvila ut efter den stora fest, som de den 28 Mars gåfvo för kejsaren och kejsarinnan. Denna bal, som varit det ämne som hufvudsakligen sysselsatt lagstiftande kårens medlemmar under den förflutna delen af sessionen, säges i afseende på prakt och glans ha hållit allt hvad man af densamma lotvat sig, men den lärer ej företett någon politiskt märklig :episod, hvarföre vi ej hafva att här vidare sysselsätta 0-8 dermed. Våra läsare påminna sig de arresteringar, som den 6 sistlidne Febr. företogos, och hvilka ansågos hufvudsakligen riktade mot utländska tidningars korrespondenter. Denna sak har au erhållit en första lösning sålunda, att elfva personer, alla legitimister, blifvit ställde för korrektionella polisen. Bland dessa elfva äro några som ej befunno sig bland de vid nämnde tillfälle arresterade; hvaremot åter några af desga icke äro inbegripne i den nu anställde Jrättegången. så Med sista posten erforo vi genom en telegrafdepesch från Paris, att en deputation a ansedde köpmän i London: City haft företräde hog kejsar Napoleon, för att till honom öfverlemna -en adress rån invånarne i London. Da: gens post omförmäler åter en engelsk dv tations audiens hos kejsaren. Depeschen der -lom har följande lydelse: Paris den 30 Mars. Kejsaren har möttagi en deputation från det engelska bolag, som ha för -afsigt åstadkommandet af .en förbindelse mel. sllan! Atlantiska och Stilla hafven, och svarad -I kejsaren: Jag är lycklig kunna mottaga eder de -Iputation sedan i går deputerade från London I köpmanskår i de varmaste ordalag ådagalag sina önskningar om fredens upprätthållande, önsk ij ningar som aldrig upphört att vara mina egna.) Den förstnämnde af Londonerköpmännel öfverlemnade adressen var af följande lydelse vUndertecknade, köpmän, bankirer, handlande oci andra invånare i London, anse sig uppmanade att detta ögonblick offentligen uttrycka den smärta d IF orfara af att från ätskilliga häll förnimma att ho flfranska folket den mening skall vara rådande atten I gelska folket mot detsamma hyser föga vänskaplig tt. t tant se för en pligt att högt uttala det vi ick tro på tillvaron af dylika tänkesätt hos det engelsk folket. Vi äro öfvertygade att de båda nationerna välstånd är på det närmaste förbundet, så väl genor rdelaktiga handelsförbindelser som genor 10 idigt fö) ca gemensam delaktighet i alla konstens och vetet skapens framsteg. : ? Lyeklige.i hågkomsten deraf att nära fyratio i förflutit se-lad Aersfullständiga upphörandet af fiend lligheterna mellan Frankrike och Bugland, vilja här uttrycka vär öfvertygelse att man bör påminn om de euspeska krigen endast för att beklaga d ofter af folk och penningar som de kostat, de hinde de upprest mot hvarje nyttigt företag och hvarje sc cial förbättring, de batfulla och okristliga tänkesä It de alstrat medan de pägätt, och de tunga financiell MW hördor som de qvarlemnat då de slutat. Dessa fö et Pällanden äro för hvarje samhällsmedlem mäktig Ti lskal att genom alla till buds stäende medel undvik ttloch bekämpa allt böj Sa kunde föranleda till e n förnyande af sådana olyckor. . nl? Vi önska få avmärka, att om, i de allmänna fr gor för hyilka värt lands press är van att göra s till organ, den någon gång med skenbar bitterh talar om andra staters rTegering och institutioner, ån hör man icke uti dess språk se hyarken fiendtlig an rann ufaiet att sära Vi veta att brittiska u E ri