Aftonbladet – 1 april 1853, sida 2

sekel upplunna teleskoperna. Kongl. Vetenskapsakademiens Högtidsdag. Högtidsdagen öppnades efter vanligheten med ett tal af akademiens preses, hvilket dä H. M. Konungen var frånvarande, nu ställdes till de begge Prinsarne, som i egenskap af hedersledamöter bevistade sammanträdet och dervid äfven buro akademiens enkla uniform. I afseende pä det vetenskapliga innehållet af detta tal, äfvensom af den derefter upplästa berättelsen af akademiens sekreterare professor Wallberg, bör först nämnas att den minnespenning, som akademien till denna äårshögtid lätit pregla, var egnad ät akademiens framlidne ledamot Schönherr, den verldsbekante entomologen, hvars förtjenster, icke blott som insektkännare utan äfven som jordbrukare, framböllos i presidiitalet, med erinran att Schönherr räknades såsom agronom bland de utmärktaste ledamöter icke endast at Svenska landtbruksakademien, utan ock af flera utländska agronomiska samfund. Den lappska gradmätningen, hvarmed akademiens astronom, professor Selander, varit sysselsatt i flera är och den i sommanhang dermed ställda nivelleringen mellan Bottniska Vikenj och Atlantiska Hafvet, öfver fjellen, äro nu mera fulländade, hvarvid premierlöjtnant Skogman och astronomie professorn i Lund hr Agardh äfven biträdt. Nu äterstä blott sjelfva beräkningarne, hvilkas utförande hr Selander öfvertagit. I de af chefen för det förnämsta Nordamerikanska aAhvaänsentnutnt, La Pjiannetr IF ny föruslugusw vu Lola jordklotet omfattande meteorologiska observationer, kommer äfven nu Sverige att deltaga; och bar regeringen befallt dylika iakttagelser sä väl vid alla sjöoch lotsstationer, som vid kronans sjöexpeditioner. Resultaterna komma att insändas till vetenskapsakademien. Genom den vetenskaliga expedition, som ätföljt fregatten Eugenie på dennas verldsomsegling, har akademien dels vidare erhällit, dels att vänta högst vigtiga och talrika bidrag till sina samlingar, och vetenskaperna stå härföre i särskild förbindelse hos tregattchefen kommendör Virgin, som i allt hvad den bestämda tiden för resan medgifvit lemnat naturforskarne tillfälle till iakttagelser och utflygter. Frän resans botanist, magister docens Andersson, hade akademien redan fått en ansenlig samling, hvaribland i synnerhet märkvärdiga frän den i vetenskapligt hän.eende hittills nästan okända trakten omkring Magelbanoska Sundet; och ytterligare tillägg hade anländt till utländska hamnar, hvarifrån de hitförväntades vid första öppet vatten. Icke mindre intressanta, rika och ovanliga voro de zoologiska bidrag, som afsändts af expeditionens zoolog doktor Kinberg. Fabrikören Jean Bolinder, som af akademien varit utsedd att besöka industriexpositionen i London, för det af akademiens ledamot hr John Swartz lemnade anslag, hade till föremäl för sina iakttagelser valt bearbetning af trä medelst machineri, och deröfver till akademien inlemnat en fullständig och särdeles ordnad och tydlig berättelse, ätföljd af väl utförda ritningar. Man egde tillika den i praktiskt hänseende vigtiga uppgiften, att ett bolag redan bildat sig härstädes för tillämpning af de sälunda samlade tekniska upplysningarne. Genom det anstag som akademien eger till vextmålningar, har den vigtiga samling af plancher öfver svenska svampslag, hvilken artisten Petersson utförer under ledning af professor Fries, kunnat vidare förökas, så att härigenom ett ytterligare tillfälle beredes att lära med säkerhet känna dessa vexter och kunna urskilja de nyttiga från de giftiga. Från ryttmästaren och riddaren C D.v. Schumacher i Apenrade hade akademien fätt en uppsats öfver ett af honom uppfunnet instrument till mätning af stjerpornas ljusstyrka och beslutat uppsatsens införande i sina handlingar. s Fernerska priset hade blifvit tilldeladt hr Björling i Westeräs för matematiska afbandlingar om Principal-potenser och Principal logaritmer, samt om det Caudeyska kriteriet på de fall, då funktioner af en variabel läta utveckla sig i serie, fortgående efter de stigande digniteterna af variabeln. Akademiens kemist professor L. F. Svanberg hade begärt afsked. Genom dödsfall hade akademien bland sina ledamöter förlorat H. K. H. prins Gustaf, grefve C. E. Gyldenstolpe, bir W. Hisinger och J. Gadolin (akademiens inhemska och utländska veteraner) samt professorerne Michael Schelderup och J. F. Schouww. I stället hade akademien invalt till ledamöter erkebiskop Holmström, professorerne J. Akerman, E. Wallqvist, C. G. Santesson, Alexander Braun och sic Henry Thomas de la Beche. Efter sekreterarens årsberättelse töljde den vanliga redovisningen af akademiens tjenstemän öfver vetenskapernas framsteg under det förflutna äret. Akademiens astronom, professor Selander, begynte denna redovisning genom en berättelse öfver sin vetenskap. Astronomien, som sä länge var utan alla nyheter, tyckes öfverflöda derpå i samma mån som konsten att observera och medlen dertill fullkomnas. Under det sist förflutna redovisningsäret hade icke mindre än 8 nya planeter blifvit upptäckta, alla likväl tillhörande den emellan Mars och Jupiter kretsande samling af småplaneter eller så kallade asteroider. Dessas antal uppgär nu mera till 23 och samtliga planeterna i värt solsystem till. 31. Bland dem äro 24 upptäckta under innevarande ärbundrade, hvars första dag utmärktes genom upptäckten at asteroiden Ceres. Genom fortsatta observationer på Saturni ring har dennes tjocklek kunnat bestämmas till 100 mil, men med ojemnheter, som stundom gå till 7 gänger så mycket. Vid beräkning af de mekaniska lagar, hvarigenom en sä föränderlig massa skulle kunna hällas sväfvande kring -planeten, utan att brista sönder eller falla ned, har visat sig att ringen icke kan bestä af nägot fast ämne, utan af ett flytande, och att hans ställning kring planeten så väsentligt beror på en vexelverkan mellan ringen och planetens månar, att han utan dessa icke skulle kunna äga bestånd. Häraf Iföljer äfven den slutsats, att en rng omkring en planet förutsätter tillvaron af flera månar, som hälla honom i ordning, och att om den ännu ovissa upptäckten af en ring äfven hos Neptunus skulle bekräfta sig, så måste Neptunus också hafva mer än den enda Imäne, som man hittills upptäckt hos denne planet. ; Rind då 5 koöometor heilla men Ii nn oe ottan 0.