Aftonbladet – 30 mars 1853, sida 2

bon så länge de resande ännu voro qvar icke äterfått medvetande. Huruvida hon äterkommit till lif eller!) ej känna vi ännu icke. Genom ordningsmannens tillkomst blefso torpets innevånare, hvilka äfven förut ej haft det bästa rykte, antecknade och komma väll! att instämmas för vederbörlig domstol.n j . q — Från Fahlun skrifves den 24 dennes:j En af de för gäckeri med gudstjensten samt natt-l: vardens annammande utan förutgänget skriftermåll dömde Orsa-läsarne,; pigan Näs Anna Persdotter, var förl. söndag, efter utständet vattenoch brödstraff, uppförd till Orsa för att derstädes undergå uppenbar kyrkopikt; men denna förrättning slöts sä, att hon besvarade första frägan i aflösningsformuläret med ett tre gånger upprepadt nej och säledes mäste till länshäktet äterinföras. Sannolikt kommer Dordiofva Erik Ersson, som ä päskdagen skall för samma ändamäl inställas i Orsa kyrka, att gifra ett lika lydande svar. De anse sig nemligen väl hafva brutit emot mensklig lag, men förneka att de i och med detsamma öfverträdt Guds bud. Anna Persdotter och Erik Ersson, hvilka äro bland Orsa-sektens mest framstäende personligheter (den förra 27 är gämmal, den sednare ännu icke 20) hafva för öfrigt under sin fångelsetid visat en stilla undergitfveabiet samt dagligen från morgon till qväll varit sysselsatta med läsning, dock endast af Bibeln, ty nägon annan af de i cellerna befintliga religionsböcker godkänna de icke. En femte af de i Hofrättens dom den 9 Nov. sistl. är inbegripne sju personer är i denna vecka införd till länshäktet. — Summarisk uppgift till svenska läkaresällskapets protokoll tisdagen den 29 Mars 1853, an gående. sjukdomstillståadet i hufvudstaden under sistförflutna vecka : Sjukligheten oförändrad. Allmännast hafva förekommit bröstinfiammationer, katarrher, frossor och rheumatismer; dernäst: gastriska febrar, halsflasser och diarrbeer, spridda fall af nervfebrar, kikhosta, ros och koppor. På kongl. Serafisuerlasarettet: lunginflammationer och katarrher; sjukantalet-förgårdagen 284, nämligen 164 på medicinska och 120 på kirurgiska afdelningen. På Provisoriska sjukhuset uppgick sjuknummera vid veckans slut till 190,af hvilka 12 hade koppor. På Stora Barnhuset: bland de späda barnen lunginflammationer. Allmänna Barnbördshuset: ett par lindriga fall af underlifsinfiammation. I fängelserna: frossor, diarrheer och nervfebrar. — Götheborgs Handelstidning meddelar en artikel om H. K. H. Kronprinsens svenska karteverk, hvarur. vi meddela följande: Hypsografisk karta öfver konungariket Sverige, upprättad af Carl Ludvig Eugöne, Sveriges och Norges Kronprins. Denna karta utvisar, genom särskild färgläggning för hvarje 1, 2, 3—800 fot tamt 800—1000, 1200 0. S. V. till 3000 fot och deröfver, landets-olika upphöjning öfver hafvet. En tabell, utvisande svenska städernas medelhöjd öfver hafvet, ättöljer. — Mot valet af färger för betecknande af den olika upphöjningen, skulle ätskilligt kunna anmärkas; och ref. tror att, med ett gradvis öfvergäende från ljusare till mörkare färger eller tvertom, skulle större reda och äskädlighet ästadkommas än med de 15 olika färger, som nu blifvit valde. Detta är dock nägot som — ifall ref:s åsigt skulle gillas — lätt kan hjelpas efter I hand vid färgläggningen af nya aftryck. Sävidt ref. kunnat efter noggrannt begagnande af kartan finna, är densamma ganska korrekt och tillförlitlig. Sähar ref. bland ännat i ätskilliga fall, jemfört dermed de af Hisinger utgifne Tabeller öfver höjdmätningar i I Sverige och Norge, och öfverallt der han funnit lolikheter, vid närmare undersökning äfven funnit att dessa uppkommit derigenom, att H. K. H. användt de sednare och mera noggranna höjdmätningar, som lefter utgifvandet af Hisingers arbete egt rum. ) Kartan öfver Sverige med hänsigt spå skogarne och Ideras utbredning saknar — åtminstone i det enda ex. I ref. sett och begagnat — all förklaring öfver den olika Il lolika färgläggningens betydelse. Det är sannt att I denna. betydelse. för hvar och. ensom nägorI lunda noga känner ätminstone ett eller: annat:landI skap, ä!ven utan all förklaring framstär tydlig; men I bristande förklaring äfven för andra kartiäsare är Tonekligen en brist, en brist som dock lätteligen kan fyllas. Så vidt ref: kunnat finna vid noggrannt. ge-nomgående af kartan öfver de trakter, dem ref. närmare: känner, är kartan ganska fullständig och noggrann. Landets skogstillgängar äro utmärkte äå kartan med olika färger — stora sträckor äro alldeles färglösa, och visa äskådligt huru skogsödandet gripit omkring lsig, och lemnat intet qvar ät efterkommande — dervid särskildt betecknas barreller löf-skogens öfvervägande och barrskogens olika beskaffenhet, säsom minIdre, tjenlig blott för kolning och ved, eller starkare I timmerskog, o. s. v. (I nägra smärre sträckor af , norra provinserna har ref. anledning att tro löfskogen I mera öfvervägande än kartan utvisar; -men då han lieke känner dessa trakter genom egen åskådning, utan I blott efter andras uppgifter, vågar han icke härom -I bestämdt yttra sig.) — Kartan är särdeles upplysande, I loch önskligt vore att densamma vore allmänt känd i tl landet, Karta öfver Sveriges jernverk m. m. är, enligt uppilgift å kartan, utgifven 1846. Ref. har inskränkt sig ,Jatt granska densamma för de landskap der ref.. är rhemmastadd, och funnit densamma särdeles fullstäntidig och tillförlitlig. Alla stängjernsbruk äro särskildt a I betecknade, så att kartan äfven utvisar skeppundtalet -laf deras ärliga stängjernssmide, masugnar och hyt s tor, jerngrutvor, grufvefält m. m. noga utsatte. Geil nom särskilda föreaingslinier, utmärkas hvilka masugjnar som. smälta de särskilda grufvornas malmer, biuk sloch masugnar der deras tackjern utsmides, samt stängtljernsbrukens skeppningsorter. De sjöar, som lemna -ljernmalmer, äro särskildt betecknade. Olika färgläggningutmärker jernverken i de olika bergmästaredömena. — Svenska Tidningen talar i dag om Aftonbladets svändningars och gämre bibehållna krigsära i diskussionen om bankfrågan. Det är dock icke vi utan just Svenska Tidningen oe Ng a Here mMvv 9 2