Aftonbladet – 24 mars 1853, sida 1

27:0: Äro försök i större ska!a gjorda med tjudring al betande boskap, och i sådant fail, hvilka följder bafva deraf visat sig såväl i afseende på foderbesparing som kreaturens välbefinnande? 28:0: Då de: är kändt, att en väl ordnad utfodring har stor: inflyiande ej mindre på kreaturens gagnelighet än ock på ändamålsenlig hushållning med fodret, frågas: Hvilken foderordning bör anses fördelaktigast för kor, får och dragare, såväl i afseende på tiderna för utfodringen, som för ol:ka foders!ags förhållande till hvarandra, så lana dessa allmännast förekomma i Svsrigo ? 29:0. Hafva några försök att utfodra boskap eller får med ängkokadt foder blifvit längre tid fujlföljda, och i så :ant fall, med hvilken: kostnad; och fördel? 30:0. Hvilket sätt att uppföda lifkalfvar är i allmänhet formånligast med afseende på bästa hushållning samt på djurens bä:sa och kraftfulla utveckling, och hvad infly :ande har en mer eller mindre stark utfodring på qvigkalfvars uibi:dning till goda mjölkkor? 31:o. Är det alitid fördelaktigt att gi va mjölkkor den slarkaste utfodrivg de kunna föstöra? 52:0. Har man vannit någon erfarenhet om värdet ef den rid Örebro landtbruksmöte förordade metho:en au slä!la mjölk för gräldsättning i rum med hög temperatur? 53:0.. Hvilka äro de mest framstående orsaker som i vårt land väsendiligen och-allmännast hindra ladugårdsskötselns fortkomst till den höjt, densamma måste uppnå för att motsvara ej mindre åkerjordens behof af ökas gödselkraft, än ock jordbrukarens förväntan att af denna näringsgren vinna bögrö afkastniog? IV: Landtbrukets binäringaår. 5:0. Om det : måste, anses ,obestridligt, att den stora tillverkning och förbrukning af bränvin, som eger ram i Sverige, är för natiohen skadlig, ej blott i sedligt och prival bässeende, utan ock i hvad angår husbållning i allänhet med jordens, till födomedel för menniskan egnade alster, frågas: På hvad sätt kan landtbrukaren för sin del bidraga till denna skadas hämmande, och hvilka åtgärder för samma ihål lizgaå deremot utom gränsen af banps verkniogskrets ? : 55:0. Hafya under sednare åren några nya binäringar vid landtbruket biifvit kända och fördelaktigt utvecklade, och har man deribland funnit någon eller några, söm i slörre elier miädre mått bidraga av göra bränvinstillverkniogen umbärlig, så att grundade skäl måansesförefinnas till.den förhoppaing, att bränvinstillverkningen skali jemväl ar sådan anledning efterband afiaga? 56:0 Om de försök med odlingen af sockerbetor, som nu verkställas i flera delar af siandet; skulle fortfara. au lemna. tillfredsställande resultater, och, inbemsk socker tilverkning i följd deraf komma att ega rum, frågas: 5 SR äro, enligt vunnen erfarenhet, vilkoren för främsången af cenna industri? 3 57:0. Hafva några lycka le försök blifvit gjorda att utan kostsamma apparater, och såsom husbehbofsnäring, bereda socker eller sirsp af hvitbetor? 88.0. Då under de sistförflutna åren stora förbättringar linberesning och lionevarors tillverkning blifvit i flera länder inforda och denna industri utgör ett allmänt före mål för svenska folkets husflit, så frågas: Hvilka åtgärler skulle vara de lämpligaste för att:vid utöfvandet af lenna häsflit införa ändamålsenligare methoder, och såme elst sätla densamma i stånd att genom bättre qvalitet uf dess produkter kunna uthärda täflan med andra länlers linneiadustri? 39:0. -Hvilka försök äro gjorda att tillverka kol af ränntorf; huru. bafva essa försök utfallit och hvad nytta kan man deraf vänta för landtbruket och dess binäringar? 40:0. Om det får antagas att trädgärdsodlingen i flere ifseenden medför välgörande verkvingår och särdeles ;land allmogen verkar gagnande, hvilka medel finnas vål ut sprida denna odling jemte håg och kännejom deruti, tom och utan afbidah på på följderna utaf det förslag, om tillferene vårit väckt rörande undervisnings meddeande i ceua ämne vid folkskolan ?