Aftonbladet – 24 mars 1853, sida 1

franz von Scheele. Frågor, framställda till öfverläggning vid Sjette allmänr Svenska Landtbruksmötet i Lidköping de 15 Augusti och följande dagar år 1853. I. Allmänna ämnen. 4:0. Då den åsigien alit mera gjort sig: gällande, at Ibland medel till landtbrukets beframjande, sprisandet.: kunskap hör satias i första rummet, och då i vårt Jar lett icke obetydligt antal Landtbruks-låroverk blifvit få sådant än-amål inrät!ade rant dessutom kunnige pers ner af Regeringen antagne, för att gå landets odlare vii ban:a genom biträde, upplysningar och råd vid odlings dikniogsoch ängsvaunings-företag, schiforiernas fara Tliong samt-linets ändamålsenliga odling och beredniag, Irägas: kon någon ytterligare utsträckning af dess leller andra likartade åtgärder anses vara af.behofvi påkallad ? 2:o. Huru bör arbetsstyrkan vid ett större landtbru lorganiseras för att åt joriegaren bereda böxsta möjlig inkomst, utan att arb-tarnes ekonomiska förkofran oc sediiga förbättring dervid åsidosättes, men fastmera un derstödjes och befrämjas ? 30. Vid etv foregående lanitbruksmöte har uppmärk samheien blifvit fästad på den stora vigten af försök anstellande i landtbruksväg, och ,Landtbruks-akademiej har, i utfärdadt cirku!är vill Hushållningssällskapen af de 44 April 48:9, meddelat gin åsgt röran!e de ämner bvilka företrädesvis borde utgöra försökens för: måi. Hafo under den tid, som sedan förflutit, dessa eller andr vigtliga landtbruksfrågor varit föremål för försök och hvilka resultater har man i sådana fall erhållit 4:0. Bvilket förfaringssätt är det Jämpligaste för at bringa en utmagrad jordegen:tom till fruktbarande skick 5:0. .Hvilka förändrin.ar öro för landtbrukets befräm jande behöflige uti nu gällande förfaltnin:är rörande hög nadsskyidigbet och egofrid? i 6:0. Höru böra boningshus för lamdtbruksarbetare var inrättåde för att med nödigt utrymme. bäst förena. go: uppvärmning under största möjiga besparing al bränsle Zo. Hviika utvägar finnas att förekomma den ödeläg celse af enskild skogsegendom, som flerestädes visat sig ega rum, botlasde i vissa orter såväl med skogsbrist son mel renliga klimatiska inflytanden; och huru långt sträc kr sig stat-ns rätlsenliga åligvande och befogenbet at vaka öfver begagnandet och behandingen af de skogar som tillböra enskilde personer? 4 8:0. Man har ofta funnit skiljaktiga tankar uttaladt rörande lämplisaste flyttningstiden för tjenstefolk, och då det:a ämne icke är utan. vigt för landtbruket samt blif vil nyligen återupptaget af flere Hushållningssäliskaper saknas icke avledning till Tramställning af frågan : Hvil. ken flyttningstid är för landsbygden verkligen det tjinligaste? 9:0. Då fråga blifvit väckt om nyttan deraf, att Hus: hållningssällskapen i riket erhölle ett större eller mindre årligt statsanslag, för att sätta dem i stånd, hvartoch et i sin ort, alt krafiigare kunna befrämja landtbrukets ut: veckling; så frågas: Finnes det några särskilda grenar af landibruket, till hvilkas uppmuntran dylika ansiag företrädesvis borde begagnas; öch hvilket vore dervid bästa sättet alt gå till väga? II. . Åkerbruk. 40:0. Man: har i allmänhet antagit såsom regel, alt vilkoret för odlingen af så kallade handelsvexter är en hög grad af bördighet hos jorden; och atv först då denna vunnit en för sädesodlingen öfverflödig kraft, tiden. är inne att begagna: detta öfverskott genom odling af handelsvexter, hv:iken då kan ske utan jordens utmattande: är denna theori riktig och af erfarenheten bekräfiad? 41:o. a) Hvad värmare kupskap bar man under de sednare åren vunnit rörande bästa sättet för anlaggning af täckta siken, och hafva dylika disen, lägda med tegelrör, visat sig ega ett under alla förhållanden bestämdt företräde? i ; 6) Har erfarenheten ännu lemnat någon säker ledning för bestämmandet af det djup i förhållande till aståndet, hbvartill täckta diken böra under olika omständigheter anläggas? 42:0. Har man någon erfarenbet rörande verkningarne af alfvens uppluckring och under bvilka förhållanden bar den. visat sig fördelaktig, overksam . eller. möjligen skadlig? . 43:0. Gafva fortsatta försök blifvit gjorda, och med hvilken påföljd, att använda masugnssl: gg på åkern? 44:0. Man bar i andra lönder, onligt uppgit, med fram, gång brännt a:unskiffer och kaik tillsammans, för att sälupda bereda ett gipsbaltigt, till gösning biukbart ämne. Det frågas: Hafva i verise dylika försök bifvit gjörda och med hvad framgång? 43:o. Hvilka förfaranden böra iakttagas vid igenlöggning af åker till vall, och heilka vexter hafva på olika jordmåner visat sig ega företräde för bildande af ettåriga eler fleråriga vallar ? 46:0. Hvad erfarenhet är vunnen om bästa sättet. att vi: otliog af rofvor och asdra rotfrukter ernå ett godt resultat med minsta möjliga beroende af missgyshande omständigheter? a 47:0. Hvilka ulindska varieteter af i Sverige från äldre tider inbemska sädesslag bafva i deta land blifvit under någon längre tidsföljd med framgång odlade; och bvilka under sednare åren bekantblifna varieteter synas företradesvis förtjente att införas och spridas? 48.0. Hvilka ogräsarter äro mest skadliga för svenska åkerbruket och hvilka methoder hafva befunnits de lämpligaste för deras utrotande? 49:0. Då meningarne om gödselns användning i bruunet eller otrunnet skick äro stridiga,. så frågas: hvad erfarenbet finnes att häruti stöJjja sig vid? 20:00. Hrilket sätt at: tillvaratsga och. tilgodögöra cen flytande ladugårdsspi lningen bör i allmänhet tillerkånnas företrädet ? 21:0. Hafvå nägra nya åkerbruksredskap och machiner, af. det värde att de förijena att spridas, blifvit de sednare åren kända? 22:o. Har man fästat nog afseende på vältens använgande vid åkerjordens beredning? IL. Kreaturs skötsel. Å 23:0. 0) Eger man. ännu -tillfsrlitlig och hestimd kännedom om resultaierna af vår ichemska bornboskaps fortåeude förädling genom begagnandet af tjurar från Kro-! nans stamholänderier ? v) och hafva under tidensfortsaua och följdriktiga försök biifvit någorstädes austättde att eniast genom urval nom svensk sace förädla shorsboskapen ? . 24:0, Under hvilka förhålianden. och för-hvil: a delar af. värt land vä:o gröfre eller såkallade. köttfår, och för ivilka de finuiliga fåren, foreträsdesvis passande? 25:0. Bar det under flera år försökta bruket af Norska veskällare till f rbättring af den inhemska hästafveln be unnits fullt motsvara lasdtbrukets Dehof iallä afseenlen, eller, om så icke är, hvilka åtgörder synas i dennä ngelöggnbet ytterligare böra vidiagas? 26:0. Då landtbruksmötet i Malmö till Kongl Maj:t-insått med underdän:g. fraxstöllning om oyttan al slalsinslag för premier till uppmuntran af en förböttrad bästkfvel, och Kongl. Maj:t:sederr era, genom nådigt bråf at ien, 21, Dec. 4850, täckts. under vissa vilkor. denna an ökning bifalla; så frågas: Huru böra dylika premie utielningar ordnas och hrilka föreskrifter böra dervid blifva gällande, på det att ändamålet må sökrast uppnås?