Aftonbladet – 23 mars 1853, sida 2

—I fråga om den omhandlade Bastiat-Coqueinska uppsatsen om Staten. förnyar Svenska Tidningen sin tillvitelse att vi oriktigt uppgifvit Bastiat såsom författare till ett större arbete under titel: Pgtatv. Efter att hafva anfört, att det är helt naturligt att hvar och en vill söka freda sig för orättvisa tillvitelser och att Aftonbladet i detta ämne skall hafva gjort sådana emot Svenska Tidningen, yttrar denna sednare: Så har A.B. nu, genom förnekandet af ett uppensbart faktum, framkallat en tredje uppsats i samma sämne. A.B. yttrar nemligen ordagrant i första arstikeln: patt Sv. Tidn. vid lofordandet af Bastiats uppsats icke hade riktigt reda hvarken på hans förp,fattareskap i allmänhet eller det större arbete hvarib från uppsatsen tagits, var ganska. påtagligt o. 8. v.; mån detta oaktadt säges i gårdagens A.B. Hvad samma tidning (Sv. Tidn.) menar med sin tillviotelse, att vi sagt det Bastiat skrifvit ett större arbete under titel: Perat, eburu dem berömde förfatstaren ej utgifvit något sådant arbete, förstå vi icke, semedan vi icke baft ett sådant yttrande. Hvar;före blottställa sig för en sådan motsägelse, som sä lätt kan bevisas, och som man ej, utan alltför mycken likgiltighet för sitt eget författareskap, kan lemna oanmärkt ? , Om Svenska Tidningen icke med po. 8. v.o afknappat citationen ur vår första artikel, skulle det blifvit klart för både honom och hans läsare, att det arbete som der åsyftades icke var något annat än dictionnaire de Veconomie politique, hvilket är ett lexicografiskt arbete, icke af Bastiat, utan af honom och en mängd nationalekonomiska författare. Vårt yttrande har nemligen följande lydelse: Att Svenska Tidningen vid lofordandet af Bastiats uppsats icke hade riktigt reda hvarken pä hans författareskap i allmänhet eller det större arbete hvarifrån uppsatsen tagits var ganska pätagligt, (här slutar 5. T:s citation) emedan såväl den af döden alltför tidigt bortryckte Bastiat, som de öfriga franska nationalekonomer, som skrifva för nämnde arbete, varit och äro frihetens varma försvarare i en ganska vidsträckt mening, och hafva de hufvudsakligen arbetat för afskaffandet at allt det förtryck som prohibitiva tulloch handelslagar, banklagar m.fl. tvängsband på den menskliga företagsamheten, uppställt emot den enskilda friheten. Huru kan man af denna vår framställning om ett större arbete, innefattande uppsatser af Bastiat och andra franska nationalekonomer, utleta den mening som skulle vi yttrat, att Bastiat utgifvit ettstörre arbete under titel: Petat? Svenska Tidningen har försökt att göra det genom att stympa vår framställning; men detta är ett lumpet försök.