Aftonbladet – 21 mars 1853, sida 2

mma deltagande, äfven af personer med upphöjdatel? mhällsställning, som den hitintills fått äran röna, h i hvilkas fortfarande ynnest den vägar innesluta En annan af föreningens medlemmar, hr etersson, yttrade några hjertliga ord om syftingen af-dessa fester, hvilka afsågo icke blott tt åt föreningens medlemmar bereda ett geom sången och andra förädlande nöjen njutingsrikt. och upphöjdt umgängeslif, utan äfen att genom den deraf uppkommande beållningen bereda förökade utvägar att i nöens och sjukdomens stund bispringa de hjelpehöfvande af föreningens medlemmar. Den ackra och i alla afseenden lyckade festliga Iställningen slöte med en liflig bal;-som ortsattes ända till kl. 2 på morgonen. Vi tro oss8: göra våra läsare ett nöje genom neddelanrde af: de vackra och qvicka, af Talis )ualis författade orden till en ny sång för ypografiska föreningen, hvilken af dess chör u för första gången uppfördes: En liten skara äro vi, Men mäktiga och rika: En hvar är svensk, en hvar är fri Och. man för sig tillika. Vi äro af en ringa kast; Men ha i vära händer Den starka blixt, som i en hast Kan tända jordens länder. Det bly, som tjenat krig och våld Och än af tårar dryper, Det ha vi tagit i vär. sold Och format om till typer. Lät knekten yfvas af sitt val, Af sabelvetenskapen, Vi ha en fullsatt arsenal Fastän med andra vapen. Der lät oss troget stå på post Och bruka vära händer, Att sanningen ej tager rost I våra fria länder. Ty aldrig kan man länderna I riktig ro förtrycka; Förrän man bundit händerna På alla dem som tryckå. Och derest hand i hand vi gå, Vär framtid vi befästa; Af allt som tryckes är ändå En trofast hand det bästa. Fritt komme seden hvad som kan, Han sprängs ej, brödraringen: ; Och ha vi stöd utaf hvarann, Så frukta vi för ingen. — Bildningscirkelns sammankomst i går afton var talrikt besökt. Föredrag höllos: af br E. Borin om samhällets välfärd och nöd, fortsättning på ett föregående föredrag i samma ämne; af direktör Eriksson som blomsterkulturens historia,; af hr Trädgårdh om lyx, slöseri och moder förr och nu, samt slutligen af hr Beckman en humoristisk skizz. Mellan föredragen utfördes åtskilliga körsånger och musiknummer. — Den 11:e i denna månad försiggick in. för Grums häradsrätt undersökningen i förut omnämnda, hos Svea hofrätt anhängiggjorda målet emellan .generallöjtnanten m. m. grefve Löwenbjelm. samt. kammarherren C. Sköldebrand. Wermlandstidningen, som i sitt sista o:r omnämner denna undersökning, innehåller emellertid ännu. ingenting om resultatet, men förklarar att den, efter erhållen del af undersökningshandlingarne, snart torde blifva i tillfälle att derför lemna redogörelse. Besisdrsdken AN — I bokhandeln har nyligen utkommit: Tillförlitlig och efter. vigaste metod uppställd Intresse-uträkning efter. de i affärslifvet brukliga procentberäkningar jemte uträkning a provisionsafdrag från en åttondedels procent till 15 procent, samt tvenne anvisningar att på ett lätt sätt sjelf verkställa ränteuträkningar; af C. D. Hemning.. Författaren till detta nyttiga och omsorgsfullt utförda arbete är ombudsman för sparbanken i Mariestad och deltagare i räkenskapsförniogen vid Örebro Enakilda banks afdelningskontor i samma stad. och är känd för utmärkt färdighet och säkerhet i siffrors behandling. Ingenting kan vara oss oangenämare än dessa ofrukibara dispyter orm ord och uttryck, hvari våra motståndare inom pressen så ofta försöka att inleda. oss. : Så har nu åter Sven ska Tidningen i sitt sista nummer gjort ett häftigt angrepp emot Aftonbladet, för det vi sistlidne tisdag, i sammanhang med några anmärkningar emot förstnämnde tidnings yrkande. att: man skulle hafva sträng titlsyn öfver föräldrar och med böter tukta dem för barnens vanvårdande, skola gjort oss skyldiga till ett formelt fel, i det vi hafva tillerkänt Frederi Bastiat författarskapet till en artikel om staten i Dictionnaire de Veconomie politique, hvil ken varit i öfversättning meddelad i Svensk: Tidningen för den 15 Febr; morgonupplagan och hvilken artikel icke skulle vara författac af Bastiat, utan af arbetets utgifvare Charle Coquelin, :som undertecknat artikeln. Ett dy likt gräl passar bättre för skolgossar än fö allvarsamma män, som diskutera stora all männa samhällsfrågor. Men då vår publicistiske motståndare läg ger så mycken vigt på detta förmenta fel, at han, alldeles bortglömmande hufvudsaken i vå polemik, som var föräldravårdens reglering ge nom böter, tagit ifrågavarande sak till utgångs punkt för hvarjehanda utfall, såsom att vi aldrig läst den af oss åberopade artikeln, att videri genom objelpligen ådagslagtatt vi ej haft ringa ste reda på Bastiats skrifter i allmänhet, ehurt vi derom fälit omdöme; och att det ej va ERE —— —VÄÄI mr Rs oo nn AT RR