Aftonbladet – 17 mars 1853, sida 2

Insättningarne under året hade uppgått till 18,093: 5 samt uttagningarne till 25,011: 27. Vid 1851 ärs början utgjorde denna fond 161,378: 46, allt bko. ) Sparbankens epskilda fond, bestäende afgäåfvor och! bespsringsmedel, utgjorde vid 1852 ärs början 8714:; 11. Bankens räntevinst för äret var 1798: 11 som,l sedan ärets omkostnader dermed blifvit bestridda, lemaade en behällring af 1306: 45, hvarigenom enskilda: fonden blifvit förökad till 9988: 44. Af sparbankens medel voro 65,800 rdr utlänta emot inteckning och 88,969: 45 emot borgen. s . — Söderköpings stads med kringliggande häraders sparbank. Af den tryckta redogörelsen för denna, ej längesedan stiftade, sparbanks förvaltning sistlidet är inhemtas, att insättningsfonden, som vid årets början var 1558: 12, vid ärets slut uppgätt till 17,374: 17. 6. Insättningarne hade utgjort 17,159: 12 och uttagningarne 1762: 41. 1. Sparbankens förvaltningsomkostnader belöpte sig till 197: 27 och sparbankens enskilda fond vid ärets slut till 975: 22. 6. — Ett militärmål. Att en högre militär kan underlåta att åt regeringens bud och befail-l ningar egna den punktliga lydnad, som eljest) anseg vara oskiljaktig från den militära disciplinen, har man nyligen sett af ett exempel som lemnats af generalbefilhafvaren i 3:dje militärdistriktet, generallöjtnanten grefve Löwenbjelm, och i sista n:r af Östgötha Correspondenten redogöres för en åtgärd af chefen för 2:dra lifgrenadierregementet, generalmsjoren Boij, hvilken åtgärd visar en något iikartad benägenhet hos, sistnämnde militärchef att ej ställa sig regeringens beslut till efterrättelse. Förhållandet dermed är, -enligt en af löjtnant C. L. Stackell undertecknad berättelse, följande: : Löjtnant Stackell, som skuile för ett rusthällshemman anskaffa en rekryt, och som dertill lätit uppvisa en från Svea lifgarde afskedad soldat vid namn Lars Eric Ericsson, hvilken dock, säsom varande öfver 30 är gammal, kasserades på den grund att han vore för gammal, ingick till Kongl. Maj:t med ansökning, att Ericsson mätte få antagas, enär han förut tjenat säsom goldat och nägot annat hinder än åldern icke förekommit. Uti häröfver den 13 December 1850 afgifven reso lution förklarades att: Kongl. Maj:t ville i nåder tillåta, att bemälde afskedade gardists ålder nu icke må utgöra nägot hinder för hans antagande säsom grenadier vid 2:dra lifgrenadierregementet, sä vida vederbörande finna honom dertill lämplig och vilja bonom antaga. Hvilket vederbörande till underdåsnig efterrättelse länder. Vid ny rekrytering den 24 Febr. 1851 förevisades åter Ericsson med anledning af berörde resolution, som tillika företeddes och upplästes af regementets chef generalmajoren Boij. Ealigt utdrag af det vid tillfället förda protokollet har bemälde generalmajor derpå förklarat: att dä det enligt den nu företedda nädiga .resolutionen vore befälet öfverlemnadt att ifrägavarande karl antaga eller icke, samt hr generalmajoren, med hänseende till karlens ålder, ansäg det icke vara förenligt med regementets och rusthällarens fördel att samma karl för tjenstgöring vid ett indeldt regemente antaga, kunde hr generalmajoren för sin del icke godkänna Lars Eric Ericsson säsom grenadier för förut anmärkta rusthäll. På grund häraf blef också Ericsson, som då var 31), är gammal, för andra gången kasserad. Öfver denna kassationsätgärd anförde Stackell besvär bos Kongl. Maj:t, och under tiden öfvergick rusthället till ny egare; som önskade att få det vakant. Uppå dessa besrär meddelades genom skrifvelse till konungens befallningshafvande i länet d. 29 April 1852 det beslut, att Kongl. Maj:t ,väl funnit att den föreviste karlen bort vid rekryteringsmötet antagas till grenadier vid regementet, men dock med anledning af det upplyste förhållande, att, sedan rusthbållet Runstorp nu mera genom köp öfvergätt på annor man, den nye rusthällaren tillkännagifvit sin önskan vara att numret mätte mot ständig afgift tills vidare få stå vakant, tillika velat i näder tileläta rushällaren att, utan hinder af ovanberörde nädiga förklarande, i. behörig ordning dertill sig anmäla. Att Kongl. Maj:t gifvit den olydige generalmajoren en väförtjent tillrättavisning har deremot icke förnummits, ehuru sådant kunnat med skäl göras så offentligt att det kommit till hela armeens kunskap. Ty hurudan blir den militära disciplinen, om vederbörande regementschefer och generalspersoner icke lika allvarsamt som den lägre militären hållas till lydnad för högsta maktens bud? Cheferna förvandlas till turkiska paschar, hvilka väl regera strängt och ofta. tyranniskt öfver sina underordnade i provinserna, men. deremot föga fråga efter Sultanen i Konstantinopel. En sådan disciplin inom en armå kan icke bära några goda frukter och är ieke heller något efterföljansvärdt exempel. KUNGLIGA TEATERN. M:ll Emma Normanis beneficerepsesentation på kongl. teatern i går gafs för fullt husHufvudinnehållet utgjordes af Donizettis opera seria Lucrezia Borgia, för första gången gifven