Aftonbladet – 17 mars 1853, sida 1

—L—ÅFHFr— .X.v.-z:n.o rm vvnnnusuUxawvens—————————and —d TT andra lemnas hemma för att skälla och vakta huset.n ;Hvad menar ni, hr Nokes ?, frågade Styles och lyftade med tvungen saktmodighet hunden -på mattan framför kaminen; Aldrig hade en fråga blifvit uttalad i mera forskande och skärande ton. Jag menar, sir, att jag har funderingar på en kompanjon, hvars affärsvana och arbetsamhet, herr Styles ...o Boligt att höra det, afbröt Styles, ty som jag också redan någon tid funderat på en uppIiöstnng af firman, kunna vi gå mycket förr Ibli hvarandra qvitt.n CR Intet hus kan stå emot vanan af sådena ursinniga vad på gamla kampar,, skrek Nokes. Det ena hundradet efter det andra på kapplöpningsvsd., : Vad, hundrade! Nej, herr Nokes, låt oss hålla osa till rama sanningen; whistpartier med en guines -point, — sådana spel:passa ej för en affärsman.n Guin6z-point. . . . guind ... men då vi nu lyckligtvis äro af samma tanke att skiljas, behöfva vi.ju icke tala om sådana galenskaper.o Det är inte nödigt,, medgaf Styles; vderföre, då vi nu förstå hvarandra, torde jag få fråga om namnet på er nya herr kompanjon.n Å-ja, mycket gerna, det ör en utmärkt flitig och arbettam ung man.n Roligt att höra det, återtog Styles. -Jsg tror, ja jag är alldeles vise, jag har just en sådan kompanjon i kikaren för egen del, Jag önskar er all lyckax, ropade Nokes, skan man få veta hvem han är ?) Äh, mycket gerna, en mycket affärsven och pålitlig person. Men först namnet på er kompanjon ?, q re -Hean vet ännu icke af sin lycka. Men: — och Nokes tvekade — kan ni icke gissa? er ihgen idd. Jo, jag; tror... jag ...p Åh helt visst kan ni deto, skrek Nokes. Barnaby, fast jag ännu ej sagt honom ett ord, Barnaby:s Styles kunde knappast återhålla ett småleende öfver Nokes lättrogenhet: derpå anmör