Aftonbladet – 17 mars 1853, sida 1

Nokes, som icke anade att kreaturet för ett ögonblick sedan varit hans namne. Der .. . der ... Barney, skrek Styles och öppnade i sin förvirring. ett skänksekåp, uti hvars mörka innandöme, Barney letade sig fram tyst, som ett spöke. Styles satte sig på stolen med den sårade Kitty under armen, och hon, med qvinlig . granölagenhet; sakta: gnäll nde, skakade; förebrående sin krossade tass fra för busbondens näsa. Nokes inträdde; hans ansigte var rynkadt och hemlighetsfullt som en gammal rättsurkund på. pergament; det var skadefröjd i hans uppsyn, dämpad af en viss förvirring, mycken illparighet, men ännu mera feght. Han hostade, men underligt nog tyck.es intet ämne vilja komma honom på tungan. Lyckligtvis kastade han ögat på Kittys rinnande ögon och skälfvande tass. — Såå, hm, en hundbatalj?s : Det är högst kuriöstr, sve-ade Styles med den lärda minen af en zoviogie professor, det är högst kuriöst; men fastän Kitty och Madge varit tillsammans hela fem år igenom, sunna de icke komma öfverens. Detär högst suriöst.n Då folk icke kunna komma öfverens,, återog Nokes med en blick af Columbus då han ramställde problemet med ägget, så är det å godt att de skiljas åt. . Mr Styles, det är iu tre månader som jag varit fast i den öfrertygelsen.n ; Längre, säkert mycket längre. Detär hela, vå år. sedan Mrs Nokes fick sitt särskilda inderhåll.n : z : i Noke3, träffad af den föga grannlag: yftningen på hans husliga olycka, före. : ...; jen till pannan och yttrade långsamt, eiwer ågra ögonblicks tystnad: Mr Styles, lyckigtvis finns det kompaniskaper som kunna ipplösag. Fo ar seg sLyckligtvis, instämde Styles och klappade itty på hufvudet. Ni undrar, Mr Styles, hvarför icke edra undar kunna komma öfverens?.. Kanske jag: an förklara det; det torde komma sig deraf tt den ena stryker ute dagen om, medan den