Aftonbladet – 15 mars 1853, sida 2

David Carnegie från Götheborg, betalades väl; och orisen hafva sedan dess stigit hundra proc., så att råvaror från Norden numera och troligen ännu. ett par år kunna NR en liflig och högst lönande marknad; säväl här soM ätt mera i Melbourne, der den tillströmmande mängden af inflyttande göra byggaadsoch inredningsmaterialier högstbegärliga, och appjagatpriserna å dem; säväl som ä lifsföraödenheter, till en -oerbörd höjd. Guldraseriet har nu i Melbourne och trakten deromkring stigit till en grad, som ofta svårt inverkar på all rörelse i öfrigt. Öfver 200 större handelsfar tyg ligga i Port Philip utan en enda man ombord; och fä troligen der ruttna ned. 200 större fartyg äro nu under klarering eller under väg från engelska hamnsr till detta land, alla med passagerare. Att denna menniskoström förr eller sednare kommer att hafva ett välgörande inflytande på Nya Hollands odling och ekonomiska utveckling, är otvifvelaktigt; men under den krisis, som som den ögonblickliga öfverkönsumtionen mäste ästadkomma, samtidigt med stoppningen af nästan all rö relse och handtering i brist af arbetare, blifva mänga individuella intressen säkerligen härdt lidande. Under förhoppning, att den tillströmmande menniskomassan skall fylla den svära brist ä arbetare i alla vägar, gläder man sig åt hvarje ankommande passagerarefartyg, fastän föga är för ögonblicket at: vinna; ty ännu på lävge riktar hvarje ankommande sina ifriga blickar ät guldtrakterne, med försakande af de betydliga fördelar, som arbete i hvarje annav väg äfven erbjuder. Afkastningen från guldminorna öfvergär allt hvad man kunnat förvänta, i synnerhet frän trakterne kring Melboarne, och-man. beräknar ärets intägt till mins: 10 millioner sterl:s värde. Guldet är af utmärkt finhet och vida i godbet öfvergäende det kaliforniska. Den välvilja, som öfverallt egnats E. M:ts fregati och dess befal under hennes framfärd, harihög grad härstädes, visats oss. Den mest förekommande artig het. och vänlighet möter i hvarje: riktning. Vetenskapsmäpnens forskningar och arbeten bafva blifvit på det mest välvilliga sätt understödde, och de hafva på sina utflygter blifvit åtföljde af kunnige och billade män i de särskilda ämnena. Dyrbara exemplar .f naturalster hafva äfven blifvit dem förärade. Besättningen är frisk., ID — Redogörelse för sjukvården och ekonomier inom Serafimerordens-lasarettet för år 1852, upprättad af. Professor Huss, har utkommit frär rycket, och S. T. meddelar deraf följande utdrag: 5 Auntslet af vårdade sjuka har uppgått till 2636, hvaraf. 1711 på de medicinska-afdelningarne och 925 på den chirurgiska; 290 hafra -aflidit, af hvilka 220 tillhörde de medicinska afdelningarne och 70 den chi: rurgisks; dödlignetsprocenten har säledes på de förr: varit 12,9 och på den sednare 7,4. Utan betalnin; hafva blifvit värdade frän: Stockholms stad 827, nem igen från Nicolai församling -105; Clara 80; Jacob: och Johannes 110, Catharina 84, Maria 89, Adol Fredriks 117, Hedvig Eleonore 117, Ulrika Eleonora 86; Samtliga utgitter vid lasarettet hafva -för äre uppgätt till 37,624-rdr-39 sk. 10 rst., hvarifrån doc! böra dragas 2219 rdr 10 sk. 10 rst.; upptagande om xostnader för fastigheternas underbäll, onera och kon tributioaer, då äterstoden är 35;405 rdr 29 sk.; säson utgift för den egentliga sjukvärden. Härtill komme aflöning till. tjenstemäänen; till prösterskapet i Kungs hölms församling, samt: till väktbetjening 6068 rdr 1 sk. Utgifteraa för matbällningen hatva uppgätt til 14,726 rår 24 sk. 7 rst. Stockholms stads ärliga bi drag: till lasarettet utgör 5500 rdr. Under året ha iasareattet af-enskilda persorerfätt emottaga donatio I aer till: sammanräknadt . belopp af.:9500-rdr. :Der jemtehar. framlidne. grosshandlaren Silfverberg ge aom testamente till lasarettet anslagit 2000 rdr sam framl expeditionssekreteraren Sederholm en-del-a behällningen i-hans -efterlemnade bo, hvilka testa mnentsmedel dock ännw ej infiutit. Konungen: oc Drottningen besökte lasarettet den 12 Mars: 1857 oc togo af sjukinrättningen kännedem, och-har H. Maj: tätit-till lasarettsdirektionen öfverlemna 500 rdr, fö att öka den tillgäng lasarettet redan egde att använd till hjelp ät behöfvandefattiga, som ifrän lasarette utskrifvas. Med afkastningen af dessa medel, jemt de af-grosshandlaren. Scharp donerade 1000-dr, bafv ätskilliga till belsan-äterställda! sjuka vid utgående från lasarettet blifvit försedde med nödig beklädnad äfvensom flere patienter från landsorten, hvilka sak nat tillgång att fortskaffa sig till hemorten, erhällj