Aftonbladet – 15 mars 1853, sida 2

Jag förmodar att jakten syntes från Ystad) men som jet blef snötjockamäste jag äter lägga till sjös. sedan har jag i 4 dagar legat i sjön under det förärligaste väder jag nägonsin sett; ändtligen på 5:te lygnet lördagen den 12 kom jag in till Witiow, di: ag mäste ingå för att fylla vatten... Isen ligger nu undtomkring, Gud allena vet när jag kommer härfrän. VU on PR pr FESTER — Vi meddela efter P. T. följande utdrag ir rapport från chefen å fregatten Eugenie, laterad Sidney hamn den 27 Oktober 1852: Uti min sista underd. rapport från Otaheitiaf den 7 sisti., hade jag näden anmäla, att E. M:ts konul derstädes Brodien afflyttat till Vänskapsöarne, varigenom ätminstone för en obestämd tid Sällskapsjarne saknade svensk och norsk konsul. Ehuru nägon direkt beröring emellan denna grupp ch E. M:ts riken icke för närvarande förefinnes, an: komma likväl svenskar och norrmän stundom på hvaliskfångare och andra fartyg, och kunna de då, säväl iom de på Otaheiti bosatte tvenne svenskar, stundom oehöfva en konsuls medlande mellankomst mot oftz 10g stränga ätgöranden frän auktoriteters och poli sens sida m. m. Af sädan anledning har jag, för att ersätta der ögonblickliga frånvaron af svensk och norsk könsul för Sällskapsöarne och intill dess E. M:t kan finna skäl . näder annorlunda bestämma, anmodat H. Britanniska Mesj:ts konsul för sistgämnde öar, hr G. C. Miller i Papetie, att, vid förekommande fall, bevaka de svenska och norska intressena. Härtill har hrl: Miller benäget lemnat sitt medgifvande, hvarom franska protektoratstyrelsen blifvit officielt. underrättad. På det hr Miller icke mätte behöfva besväras med omvägen, att hos E. M:ts kommerskollegium eller E. M:ts norska rezeringsdepartement för det inre, såsom vanligt för svenska och norska konsuler, ingifva räk-. ning ä de möjligen under äret hafvande utgifterne: för postporto eller förskotter till sjömän m. m., har jag anmodat honom att ä sädane utgifter direkte insända uppgift till E. M:ts generalkonsul i London; och har hr generalkonsuln och kommendören Tottie härom af mig erhällit avis, med anmodan att i förekommande fall göra liqvid. De i min sista underd. rapport omförmälda fordringsanspräk från tvenne svenska arbetare hos hr Brodien hafva genom franska auktoriteternas skyndsamma och välvilliga mellankornst blifvit uppgjorde till de klagandes belätenhet innaa jag lemnade Papetie: och det har dervid visat sig, att icke hr Brodienpersonligen, utan hans ombud på stället, varit vällande till den orätt som vederfarits nämnde svenskar. Bland de arbetare, sorå 1848 från Sverige ätföljde br Brodien, var en tunnbindaregesäll Johansson, hvilken, säsomi, följd af en fistulös äkomma i ena knäet en längre tid varit oförmögen till arbete och lemnadå utan bjelp från Brodiens ombud, sälunda skulle blifvit satt i en högst svär belägenhet, om ej en annänl svensk tagit honom till sig samt af raensklighet lemaat honom föda och värd. Då Johaussons äkomma ir af den betänkligare beskaftenhet, att fråga är orm smputation, och han säledes nödvändigt mäste bafval läkarevård, har jag ansett mig böra taga honom ombörd på fregatten, der han omsorgsfullt kan skötas; och skall det få bero på utvecklingen af hans onda, huruvida han kan landsättas på nägon plats fregatten framdeles kommer: att besöka, eller jag mäste låta honom medfölja till fåderneslandet. Detta ät görande har jag ansett päkalladt lika mycket af omtanka för karlens ändamälsenliga värd, som af nödvändigheten att undvika högst betydliga kostnader för hans vistande på utländskt lasarett, såmt slutliger möjliga hemsändande, hvilka utgifter dock förr eller sednare mäst af statsverket godtgöras. Hans intagande och vistande på lasarettet i Papetie skulle hsfva kostat 4 rår rgs om dagen. Då fregattens väg frän Otaheiti till Sidney förde mig i grannskapet af. den at Vänskapsöarne, Foa, der ar Brodien är etablerad, beslöt jag att angöra densamma för att med ens skaffa förklaring på hans afflyttning. frän konsulätplatsen sämt erfara, hurävida hav ämnade till dessamma ätervända: : Vid ankomsten: till förenämnde ö infann sig br Brodien genast ombord och. upplyste, att han redan i Februari: mänad, 1851 hos E. M:ts kommerskollegium gjort anmälan om sin afflyttning från Otaheiti, och tillkänna. gaf derjemte, att han för allo, ätminstone för längre obestämd tid, vore bunden vid sin nya plats, och att han: säledes helt och hället afsade sig koåsulatbefatt niogen på Otaheiti. Hr Brodien är delegare uti och ledare af en ängmachinsinrättning till pressning af cocosolja, som lofvar att gifva en lönande afkastning. MHufvudintressenten i fabriken är handelshuset W:m TindalliLondon. Brodien bar väl vid detta, säsom vid alla företag, i början haft svärigheter att bekämpa, föranledda dels af opälitlighet hos medhafvande svenskar, dels af bristande skydd frän konungen öfver ön mot infödingarnes snatterier, dels af krigsförhällanden löarne emellan, men har likväl nu förhoppaing att det skall blifva bättre. Fregattens ankorist verkade högst fördelaktigt i hans intresse på dervarande höfdingar och folket i allmänhet, och dä konung Gorge Tabu, som herrskar öfver Foa och de flesta Vänskapsöarne, för tillfället var fränvarande, har jag i en skrifvelse till honom rekommenderat Brodien och hans fabrik till dess synnerliga välvilja och beskydd. E. M:ts fregatt var den 19 sistl. September färdig att lemna Papetie, men mäste, i anseende till stiltje, qvardröja till följande dag. Seglingen till denna plats har varit särdeles uppehällen och försvårad af stiltje och konträra vindar. Passadvinden är alldeles afbruten kring de ätskilliga ögrupper, som på denna väg, norr om tropiken, passeras, och efterträdes af labra vestliga vindar, med häftiga regnbyar, denna tid af året. Först den 21 dennes ankrade E. M:ts fregatt i denna hamn. Här finnes endast en mindre engelsk örlogsbrigg och ett litet ängfartyg. En betydligare proviantering, anskaftandet af felande utredningar, samt tacklingens förseende, komma troligen at. ännu qvarhälla mig här kring 3 å4 dagar. 4 Då den för expeditionen afsedda tiden redan är sä långt framskriden, att jag har mycket skäl frukta, Tatt jag får svärt hinna äter till fäderneslandet inorn den af E. M:t i näder bestämda tidpunkt, har jag, med. stöd af E. M:ts dertill ät mig nådigt lemnade afgörande, beslutat, att, vid afseglingen härifrån, icke afgå till Port Adelaide, utan direkte till Hongkong. De hårda vestliga vindar, som alltjemnt äro rädande kring Van Diemens landoch syävart om Nya Fot iand, göra seglingen härifrån till förstnämnde plat: oftast längsam och besvärlig, och denna afväg skulle säledes troligen förlänga expeditionen en 3 en och er half månad. Beröringen i bandelsväg mellan de för. enade rikena och Port Adelaide är derjemte för ö gonblieket mera inskränkt. Den väg jag härifrån ämnar taga till Hongkong blir att först sträcka ostvart till kring 162 gr. O. från Greenwich, derefter nordvart, vester om-Ny: Caledonien emellan Salomons. ock SantsyCruz-öarne skära eqvatorn på 165 gr. longitud, vidare gå genor Carolinerse, södra delen af Ladronerne samt genon nägon af passagerne mellan Lucon och Formosa ing; i Chitiesiska sjön och ned NO. monsoonen sträcka upptill: Hongkorg. Denna väg, och för trögsegtand . fartyg Jen. annan: ännu Ostligarej är den enda rätte I denna Ärstid, för att. undvika den alltid högst be Hsvärliga och tidsödande samt stundom ändamälslös: a tt SR RR I kryssniogen genom Chinesiska sjön mot NÖ. mon i sobnen i dess första, fulla styrka. För tärsurande finnes i deta hamn intet svensk a Amalia frön Stock igen fördetak eHer poxskö fartyg. Ok halm är nvulicen aäld på Pb