Aftonbladet – 12 mars 1853, sida 2

wvad skall då ske på det färska? Hvad skall lå ej bli af detta Australien, när ett idogt, edligt och redligt folk får här i ro bygga och bo, när en rik natur mötes af omsorgsull omtanka, och arbete och ordning stadgat alla förhållanden, lyst frid och sällhet öfver landet? Hvarken du eller jag mäktar ana, huru framtiden då här skall gestalta sig. Jag har-hittills uppehållit mig vid de rikedomskällor djuroch växtverlden framgifver åt Australiens jord. Äro de outtömliga och förvånande, så äro de mineraliska det icke mindre. Ty här finnas vidsträckta och ymniga jern-, koppar-, blyoch siltvergrufvor, ypperliga stenkolsfält och sluttigen — guld i oberäkneliga qvantiteter. Jernet finnes flerestädes och i stor ymnighet; men första underrättelsen som derom kom till Europa, att det här upptäckta skulle vara icke allenast jemngodt med, utan snarare bättre än allt annat hittills kändt, lärer icke öfverensstämma med sanna förhållandet. Under nuvarande arbetarebrist och spekulationens riktning åt mera vinstgifvande håll bearbetas emellertid dessa grufvor alldeles icke, och det torde i sanning dröja mycket länge, innan jernimporten frår oss — om den blott vore någon — göres öfverflödig. Koppargrufvorna befinna sig företrädesvis i South Australia, hvarest ungefär 50 grufkompanier finnag bildade i Adelaide för att bearbeta koppar i provinsens särskilda distrikter; men de falska och öfverdrifna berättelserna om dessa grufvors förmenta rikedomar, sveken vid lotternas försäljande m, ms. hafva sänkt förtroendet till dem otroligt. Ett undantag härvid gör grufvan vid Burraburra, hvars kompani bildades 1845. Detta kompani hade 2464 aktier eller lotter, hvardera 35 , således ett kapital af 12,320 ; och redan följande året upphemiades 7200 tons malm. Året derpå vanns dubbla qvantiteten,