Aftonbladet – 11 mars 1853, sida 3

AVI I HININIUNRIS VER M VIRIOMIRARSIRDS Inför rädhusrättens 6:te afdelning förekom i gär äter det af hr Carl Lorentz j:r mot hrr Franz Sjöberg, Rudolf Wall och C. H. Venatier väckte ätal: derföre att de om Lorentz utspridt äreröriga beskyllningar. Vid målets päropande inställde sig Lorentz, Wall och Venatier, men för Franz Sjöberg uppträdde stadstjenaren Nicander i egenskap af ombud. Då Nicander inlemnade Sjöbergs skriftliga svaromäl i målet, bestred Lorentz att Sjöberg skulle tillätas att ij detta frän poliskammaren remitterade brottmäl få begagna ombud, och yrkade, i anseende till Sjöbergs uteblifvande utan styrkt laga förfall, att mälet mätte till annan dag uppskjutas och Sjöberg kallas att vid hemtningsäfventyr sig personligen inställa. Efter öfverläggning afslog domstolen kärandens yrkande, mot hvilket beslut L. anmälde missnöje. Härefter upplästes hr Sjöbergs genom ombudet inlemnade skrift, hvilken innehöll flera nya tillvitelser och skymfande utlätelser emot köranden. I skriften förklarades derjemte, att hr Sjöberg ansäg sig icke genom den i poliskammaren gjorda angifvelsen hafva beskyllt hr Lorentz för ärerörigt brott, helst Sjöberg icke ännu fortsatt ätalet. Hr Wall inlemnade skriftligt svaromäl, deruti ban bestred käromälet. Hr Venatier yttrade sig muntligen och åberopade hvad ban förut genmält mot stämningspästäendet och yrkade att säsom varande oskyldig, blifva frikänd från ansvar i saken. Käranden begärde derefter del af hrr Sjöbergs och Walls skriftliga svaromäl för att -en annar dag få med påminnelser deremot inkomma;men sedan hr Sjöbergs ombud äfvensom hrr Wall och Venatier bestridt sädant under törklarande att br Lorentz genast måtte äläggas att mundtligen andraga hvad han i saken hade att anföra, sä begärde Lorentz domstolens särkildta utlätande derom huruvida hans framställda begäran kunde afsläs. Efter öfverläggning blet denna af käranden framställda begi-:ar atslagen, och ålades han deremot att genast mundtligen genmäla de tilltalades skriftliga svaromäl som upptogo flera ark. Hr Lorentz anmälde till en början missnöje äfven mot detta beslut, bvarefter han som förklarade sig vid berörde förhällande ej nu vilja afgifva något vidare genmöäle å de inlemnade skrifterna, androg att hvad sjelfva ätalet beträffade så vore de tilltalades brotts. lighet tillräckligt styrkt, mot Sjöberg genom polisprotokollet; och mot Wall och Venatier genom HBotarialattesten. Huruvida Sjöberg borde dessutom fällas till ansvar för missfirmligt skrifsätt öfverlemnade hr 1Lorentz till domstolens pröfning. Efter öfverläggniog meddelades det beslut att utslag om trenne veckor, eller den 31 dennes skulle meddelas, dervid de tilltalade, om de så för godt funne, icke behöfde att besvära sig med inställelse. — Vid rädhusrättens femte afdelning förehades änyo i gär ransakningsmålet, angäende skrädderiarbetaren Per Erik Larsson och mälaregesällen Carl Peter Grandin samt pigan Maria Charlotta Blomgren, tilltalade för fickstöld från traktören Söderberg och arbetskarlen Johansson. Åtskillige personer blefvo dervid afhörde, men kunde icke lemna nägra upplysningar af vigt. Sömmerskan Sofia Edlund, som bott tillsammans med Larsson och, i anseende dertill att hon ansägs ostadig i sin vittmesberättelse, af rädhusrätten älagts att infinna sig hos sin själasörjare, för att förhöras och undervisas i sin christendom, hade icke eller i dag iakttagit inställelse, hvadan rädhusrätten beslöt uppskjuta mälet till annan dag, dertills Edlund skulle kallas vid äfventyr af hämt ning. Pigan Blomgren förklarades emellertid icke böra, i och för det emot henne väckte ätal, längre i häkte hällas. — Inför samma afdelning fortsattes äfven ransakning uti förut refererade mälet, angäende f. snickarelärlingen Edvard Leonard Mauritz K., häktad och tilltalad, för det han dels olofligen tillgripit dels förskingrat 94 par s. k. listskor, tillhörige f. fabrikören Lindrotb. Sedan mälsegaren förklarat sig icke vilja pästä ansvar ä fru Thalen, skoarbetaren Petersson och enkan Ekenberg, hvilka af tilltalade K. köpt största delen af nämnde skoparti, enär desse nu förbundo sig att till Lindroth utgifva ersättning för hvad han förlorat, dömde rädhusrätten tilltalade K., att, tör första resan stöld och förskingring af anförtrodt gods, böta tillsammans 63 rdr 34 sk. banko, eller, i brist af böter, straffas med 22 dagars fängelse vid vatten och bröd samt ä en söndag stå uppenbar kyrko plikt i Clara församlings, kyrka. AA mA MM rr HN MR Ft 4 ct CP fr rr m vB FR rr MM ot 4 OO MN Vet MM AA pus rr OO ce HH rm Götheborg den 5 Mars. Ett rån å Slottsskogsvägen. Enkan Lovisa Olsson från Djupedalen hade sistlidne lördag vid middagstiden besökt torpstället Dahlen, hvarest hon till salu utbjudit bandskar, af hvilken vara hon medhatt omkring 30 par, förvarade uti en korg, tillika med ett par nya känger. Inne på torpet uppehöll sig vid tiltfället en högst illa känd mansperson, vid namn Hans Börjesson Ström. Denne, som tycktes vara något rusig, visade sårdeles lust till Olssons korg och tillkännagaf temmeligen tydligt sin afsigt att bemäktiga sig densamma, hvarifrån han likväl hindrades af torpets ägare. Olsson, orolig bärSfver, begat sig skyndsamt frän stället och tog vägen it Margreteberg, på hvilken väg hon räkade en dräng, som körde gödsel, och i hvars sällskap hon uppehöll sig. Efter en kort stunds förlopp förmärkte hon att Ström med snabbs steg nalkades henne, och dä han apphunnit henne, yttrade han att korgen vore hans illhörighet och att hon stulit densamma från honom. Hon sökte dä skydd emellan gödsellassen, frän hvilka 100 slutligen jagades af Ström, som, oaktadt dränsens allvarliga uppmaning till honom att lemna Olsson och hennes korg i fred, med hugg oeh slag -öfrerföll henne, så att hon erhöll flere blånader och olodviten i ansigtet, derefter han med väld ryckte sorgen från henne samtspringande aflägsnade sig med rofvet, sedan han först hotat att skära halsen af henne, om hon vågade ropa på hjelp. Olsson ätervände emellertid till Majorna, hvarest on ä dervarande polisvaktkontor anmäl e väldet. Öfrerkonstapel Ljungqvist, biträdd at konstapel Jenssen, vegaf sig genast på spaning efter ränaren och Jycsades anträffa honom hos stin moder, enkan Maria VMänsdotter, boende pä Margreteberg. . Vid der antälld visitation, päträftades endast en. af kängerna, vilken innehades af Ströms syster, ,enkan Johanna Andersson. Till en början visade hon mycken obevägenbet att framlemnsa kängan, men beqvämade sig lutligen dertill, under en hop grofva oqväden emot volisen. Medtagande Ström derefter till torpet Lerräcka, hvilket ställe han äfven besökt, verkställdes risitation, hvarvid i ett gammalt brädskjul äterfanns korgen med inneliggande 7 par handskar, samt ä en sängstig, som ledde frän landsvägen till torpet, päräffades 2 par handskar. Sedan Ström blifvit aförd till vaktkontoret, afvisiterades han, då han beanns hatva pä sig af det ränade godset den andra sängan, i hvilken voro instuckne 3 stycken omaka iandskar. För detta brott, som i anseende till tiden och omtändigketerne, hvarusder det blifvit begänget, med käl kan rubriceras till ett bland de djerfvaste, stod Ström sistlidne torsdag inför polisens dombord. Han örnekade dervid raised den instuderade bofvens hela rotsighet dädet och pästod att han aldrig tillförene ett mälsägander, under förmenande att nägot missag om person härvidlag mäste äga rum. Vittoen frambafdes härefter, af hvilka flere hade vögst besvärande omständigheter emot Ström i denna ak att förtälja. Åklagaren, kommissarien Ander:on, begärde uppskof med undersökningen tör inallande af drängen, som kört gödseilassen, och hvilen dräng skulle ba äsett hela tilldragelsen vid ränet. Ransaknipvgen utställdes derföre till annan dag och itröm insattes i länshäktet. LANDSORTS-NYHETER. MM rARO AR — tar AR AA PA EE VD 3 MM AA Kr PA BT OD AA fe ol tr BT RR be PN RO ND CD fr fo be