Aftonbladet – 8 mars 1853, sida 2

pposition emot styrelsen, är att anse för ett smädelseblads. Då denna demonstration ännu ke är afslutad, vilja vi här. blott omnämna n enda af de mot oss gjorda anmärkningarne. sändaren förklarar nemligen att Aftonbladets edaktion, som ej kunde fälla något omdöme fver reglementet för den nya handelsaktieanken förr än redaktionen inhemtat detaljerna f detsamma, skall följa ett alldeles motsatt örfarande, när det gäller pregeringsärender, ch till bevis härpå andrages den förut ofta mhandlade frågan rörande Carnegieska aktievolaget. I den frågan skall Aftonbladet hafva landrat regeringen, utan att bry sig om att vänna detaljerna, samt till och med fordrat f regeringen att densjelf skulle i den smälade. handlingen meddela denna kännedom, vå det att hon må undgå att skymfas för sin itgärd.: . å Vid framställandet af denna : anklagelse, i let gamla ackrediterade maneret, bryt sig förattaren emellertid icke om att sjelf känna detaljerna, af de anmärkningar Aftonbladet i oerörde ärende gjort. Vi införde ordagrannt efter det officiella bladet: regeringens resolujon i ämnet, och Aftonbladets yttranden voro lerefter riktade just emot de i resolutionen nförda -motiverna för regeringens beslut. Andra faktiska omständigheter, som icke berördes af dessa motiver, utgjorde ej heller föres mål för våra betraktelser, emedan dessa or ständigheter ej inverkat på saken. De detaljer hvarmed vi sysselsatte oss voro icke några andra än motiverna i regeringens resolution, och att förebrå oss det-vi ej brytt oss om att taga kännedom om dessa i Aftonbla det fullständigt intagna detaljer är alltför sariningslöst, för att ens nu, ett par månader efteråt, erfordra vederläggning. Fullt ut lika sanningslöst är insändarens föregifvande att vi skulle fordrat, att regeringen borde i sin: egen resolution meddela fullständig kännedom om de .detaljero, i afseende. på. hvilka vi-ej skola brytt. oss om att sjelfva inhemta kännedom, Vi kunna icke ens ana hvarifrån insändaren hemtat anledning till en så orimlig beskyllning. I stället att fordra: en-fullständigare motivering af regeringen, antyddes tvärtom i Aftonbladet, att det varit bättre om det anmärkta beslutet utfärdats utan några motiver, än med dem hvarpå det nu blifvit bygdt. -Ifallinsändaren med uttrycket detaljers menar, såsom det synes, motivern, så hafva vi snarare fordrat mindre än mera än hvad regeringen meddelat, — Såsom anledning dertill att spanmålspriserna äro högre i Sölvesborg än på andra orter på samma gång som bränvinspriset å förra stället. är lägre, uppger tidningen Sölve, det förhållande; att: i hela Blekinge, östra delen af Skåne och största delen af Kronobergs län ännu det gamla sköppemålet vid spanmålsmätning, begagnas, hvilket håller6 kappar på tunnan mera än det krönta. Orsaken till det högre priset skulle således endast vara till finnandes i det större målet. Men huru kan man då förklara, att i Wexiö, som doc hörer till Kronobergs län, och der man äfven skall bruka skäppemålet, priset är lägre än i Sölvesborg? I Carlsarona ha också spanmålspriserna varit lägre än på sistnämnda ställe. Men om det nu. skulle vara det större skäppemålety .som är skulden till det högre-spanmålspriset, hvad är det då som i Sölvesborg vållar det låga bränvinspriset? Månne deticke är en öfverdrifven tillgäng på bränvin som här är anledningen, utan kanske något för denna ort egendomligt kannemätt för bränvin, hvilket mått dock i så fall måste stå i motsatt förhållande till skäppemålet, eller vara mindre än det vanliga, efter som priset här är lägre? ER Vi hafva för öfrigt med vår för någon tid sedan lemnade öfversigt å spanmålsoch bränvinspriser för ingen del åsyftat att göra. någon anklagelse, hvarken emot den ena eller den andra orten, utan blott velat framdraga ett förhållande om den stora bränvinstillverkningen på några orter och följderna deraf, hvilket förhållande icke lärer kunna borträsonneras med tillbjelp af hvarken skäppeeller kannemål. — Aro SK Vala n navm R o Å TRÄ TR