Aftonbladet – 7 mars 1853, sida 3

I vid: slaffängelset i denna stad 1841. Då SaIlomon Northrop framställdes för denne man, ligenkände denne honom som en slaf, insatt Ji fängelset våren 1841 och der qvarhållen en kort tid af Burch. I Omedelbart efter sedan man fått denna nya bekräftelse på Burchs brottslighet, anklagades jdenne inför polisen i Washington att ha bortsnappat och fört i slafveri denna fria färgade man. Burch arresterades och förmåddes av Iställa säkerhet för en summa åf 3000 dollars. Shekels, en annän slafhandlare, som sjutton jär drifvit: detta: yrke, gick i borgen för hoinom. Då de båda parterna möttes inför rätta juppträdde senator Chase: från Ohio som den i kärandes -advokat och J. H. Brudley som den svarandes. General Clarke och E. H. Northrop bekräftade som edsvurna vittnen ofj vanstående såkförhållanden. Benjamin Shekels och A. Thann voro edsvurna vittnen på .talarens sida.! Körandens sakförare föreslog iden färgade mannen, som blifvit bortstuler, som vittne om sjelfva förföljelsen, men dom.stolen afböjde tvärt detta förslag... Men den färgade mannens intyg voro alldeles nödvänidiga för att bevisa ätskilliga omständigheter vid sjelfva förföljelsen, då han ensamt var den som på samvete kunde intyga deras sanning. ; Shekels vittnade, att då ham för omkring tio eller tolfär sedan dref y nhusrörelse i Washing,;ton och Burch: får inackorderad hos bonom, kommo: ensvacker dsg två hvita män och förkunnade Burch, som lefde af handteringen att köpa och sälja slafvar, att de hade en slaf att afyttra. M:r Bureh ingick omedelbart i un:derhandling om priget.. De hvita männen sade sig Vara från Georgia och att de fört negrer med sig från denna stad. De sade sig afyttra honom emedan negern sjelf yttrat önskan att bli såld för att få återvända till sin hemort... Men Shekels kunde omöjligen erinra sig hvarken de hvita männens ellernegeras äamn och hade atdiig sett dem hvarken förr elter sedan. Han hade endast sett att ett köpebref blifvit skrifvet och att Burch beialat dem 625 dollars. M:r Thonn vittnade dernäst. Han sade sig hafva vistats på denna källare våren 1841. Under den: tiden såg han en gång Burch afsluta ett köp med en hvit man af en färgad, men om det var denne man eller icke kunde han ej säga, då han blott sett den sålde en enda gång. Han visste icke heller hvad Burch betalat för den slaf han vid det tillfället köpt. Burch framkallades nu för att vittna i sin egen sak för att bevisa förlusten af köpekontraktet. Den kärandes -sakförare gjorde invändningar mot bans vittnesmål, men domstolen dömde honom berättigad att afgifva ett sådant. Han sade sig hafva egt köpebrefvet, men förlorat det, och kunde nu omöjligen återfinna det. En polisman afsändes att hemta Burchs böcker för är 1841 och föregående är. Dessa återfunnos med läthet, men äntet köpebref på denne svarte kunde påträffas i dem. Oaktadt de solklara bevisen att negern varit i Burchs händer och derpå i slafveri under. eltva års tid, beslöt domstolen att slafhandlarens vittnen ådagalagt att negern kommit mellan hans händer på hederligt sätt och frisade sålunda den svarande. Den färgade mannens belögenhet under de nio år han var i Eppes ego liknar mycket den belägenhet mrs -Stowe beskrifver såsom uthärdadvaf-sUncele Toms i samma trakt. Under hela denna tid bodde ban i en hydda utan golf, der ingen stol, ingen. säng, ingen madrass. fanns att hvila, sig på. I stället för säng hade han sett, tolf tum bredt bräde med en träkloss till -hufvadkudde, och som betäckning: en tunn yllefilt, medan väggarne på hans hydda vöro så otäta, att de föga skyddade för regn och oväder. Hantvangs stuudom. att utföra de för all humanitet mest upprörande handlingar: Enfärgad sjuttonärig flicka på Eppes plantage gick en söndag utan sin herres tillåtelse till närmaste egendom, på omkring en half mils afstånd, för att besöka en annan färgad flicka af sina bekanta. Hon återvände. efter två eilertre timmars förlopp, och för: detta fel uppkallades hon till afstraffning och Salomon utsågs att utdela den. Eppes: tvang i Konom att.slå fyra störar i marken, på så pass afstånd från hvarandra ätt flickans händer och fotknölar kunde fastbindas. vid .dem; :medanhow låg med ansigtet mot: jorden: Sedan hön så blifvit fastbunden och afklädd, tvang Eppes honom att tilldela henne bundra. slag på den bottade ryggen. Sedan han utdelat de kundra slagen vägrade Salomonvatt: gå längre. eburu Epsus sökte förmå: honom att fortsätta; men ban vögrade bestämät att.döda flickan. Epsus:fattade då sjelf piskan och använde den tills han var för trött. att slå. Flickansblod flöt i strömmar utefter ryggraden, och i detta tillstånd--tvangs hon att dagen derpå arbeta på fältet. Hennes kropp bär ännu märken efter dennå piskning, ehuru den verkställdes för fyra år sedan. ; Då Salomon höll på att lemna plantagen under mr Northrops beskydd; kom: denna flicka,-osedd af sin berre, fram ur gin hydda och kastade sina armar om Salomons hals, lyekönskande honom att få undslippa slafveriet och återvända till sin familj; derpå utropade hon med en förtviflad röst: Men, o Gud! hvad. skall. blifva af mig!s Detaljerna om Salomons belägenhet bög Eppes och den färgade fliekans grymma behandling hafva vi ur Salomöons egen mun, Efter Louisianas lagar kan ingen.der straffas. för. att-.ha. sålt Salomon somslaf, fastän banv vars friy: emedan mer än två år förflutit sedan han såldes; ej heller kan Fat erhålla någon ersättning för det arbete han uträttat, emedan ..hans. köpare icke visste att han var en iri medborgare, — Hos redaktionen af Aftonbladet anhålles om rum för nedänstående rader: Uti det tillkännagifvande, -hyarmedochr Almlöf vid gärdagensconcert ä Kongl. teatero framträdde, att nemligen en musikälskarinna, som vid tillfället lofvat