nen bad denne att iossa kedjorna och NE gade hvarför de blifvit pålagda. Burch svarade att han icke befattade sig med hvarken: det ena eller andra. ; Den färgade mannen; sade att han var fri och omtalade hvar han var född. Burch inropade en karl till vid namn Ebenezer Rodbury, och med dennes tillbjelp afklädde han den svarte och utsträckte; honom tvärsöfver en bänk. Rodbury, höll honom fast vid. armlederna och Burch slog honom med: en spade, och sedan denne gått! sönder med en? piska, samt hotade att han! skulle döda: honom om han någonsin omtå-, lade att han var en fri man. Mannen säger. att han ända ifrån denna stund till: förliden sommar afhållit sig: från att omtala att-han varen fri man och hvad: han hette. En 8ådan skräck hade Burchs piskslag injagat hos honom. 4 Omkring tio dagar fick han stanna i fåcgelset.. : Derpå fördes ban. en natt med flera andra slafvar derifrån. Burch förde honom väl förseddmed handklöfvar och fotblack på ångbåt utför floden till Richmond, hvarest han med fyrationio andra drefs ombord. på briggen Orleans. Här lemnade-Burch dei: Briggen: seglade. till: NewOrleans, och vid ankomsten di: innan fartyget ännu hunnit ankra i hamnen, kom en acnan slafhandlare, Theophilus Freeman, bösatti NewOrleans, ombord. och tog slafvyarne så snart de blifvit landsatta under sin -uppsigt. . Salomen Northrop togs af-Freeman och insattes i stadens fängelse. . Han-sjuknade i smittkopporna straxt efter sin ditflyttning, och sändes till ett hospital; der han låg två eller tre veckor. Då han var tillräckligt, återställd att kunna lemna hospitalet, nekade Freeman att. sälja: honom till någon person: i : denna trakt, utan sålde honom till en mr Ford, som bodde i Rapides i Louisiana. Han stannade i mr Fords händ-r något mer än ett år, och arbetade under tiden som timraerman. Men Ford fick invecklade affärer och måste sälja honom. En mr Tibaut köpte honom: Denne sälde honom inom kort till Edwin Eppes i Bayou Boeuf, omkring hundratrettio mil från Röda Flodens mynning. Här bar Eppes --qvarhäållit -honom päxen bomullsplantage alltsedan 1843. : Vi mäste gå tillbaka i berättelsen och omtala, att Salomon skref i Juni 1841 ett bref till Henry Norihrop i staten . NewYorky dateradt NewOrleans och försedtmed denna stads poststämpel. I detta -bref-berättar han att han blifvit: bortsnappad ochförd -ombord på ett skepp, men säger sig Ut stånd att gissa sin bestämmelseort. Han ber mr Northrop hjelpa honom, om möjligt, att återvinna sin frihet. Men mr Northrop, som icke kände hvart han. tagit. vägen och icke var i stånd att uptäcka några spår efter honom; kunde ingenting: göra. till hans: befrielsev Hans vistelgeort blef så? lunda ökänd ända till förliden Septeniber månad, -då hans vänner emottogo. följande bref: sBayou Boeuf i Augusti 1852. Mr Wm Peny eller Mr: Lewis Parker. Mina-berrars Det är eh långstid förfluten sedan jag såg eller hörde något från er, och då jag icke vet om j lefven eller ären. döda, är det med mycken ovisshet jag tillskrifver eder;. men sakens nödvändighet är min; ursäkt... Jag är född: fri, och min födelseort låg tvärs-; öfver floden midt emot ert hem; nu är jag bären slaf. Jag är viss att j mästen känna. mig, och ber er skaffa fribref för mig och fortskaffa det. till mig i Marksville, kommu nen, Avogelles. Eder Salomon: NortbkropsnMrN: begat sig. sedanhan blifvit medder lad detta bref, till guvernören Hunti NewYork för att erhålla det tillstånd han be; j höfde för att begifva sig till Louisiana som agent, för Salomons befrielse. Flera. gentlemens, bland, andra. general Clarkes, wviitnesintyg tjenade att öfvertyga guvernör Hunt omv, att Salomon var öfödd: fri. Henry Northrop blef följaktligen enligt NewYorks lagar berät. tigad att taga alla nödiga mått och steg. för . Salomons befrielse. Han lemnade Sandy Hill , i NewYork dens 14 ysistl.s December; begaf sig till Washington och skaffade sig der bref. från . flera inflytelserika personer till gentlemen i, Louisiana,, hvaricdesse uppmanades att-ge ho-4 nom bistånd i hans bemödanden för Salomonss frihet. Mr N. begaf sig från Washington of, ver Pittsburg nedför Ohio och Mississippi till ; mynningen af Röda Floden, och derefter upp, för denna flod till Maårksville i kommunen Avoögelles. Här rådförde han sig med mr, Waddin, en utmärkt jurist, om bästa sättet att återfinna. mannen. och sätta.sig i besittning. af honom. Man fann snartvatt det icke fanns ensvsådan person vgom Salomon i Marksville, elier dess grannskäp., Bayou Boeuf, den, ort; hvarifrån brefvet var, dateradt,. var påssin. när-. sdaste punkt: tjugutre mil vatlägset Och ut sträckte sig sjuttio mil i längd. För skäl som; det. är onödigteatt angifra kan man icke.om-; tala, des; synnerliga försynensosekickelser, hvarigenom manen påträffades. Det är nog att säga att han utan mycken svårighet upps täcktes, och en rättegång begyntess Emshes: rifisafsändes iliBayou Boeuf för att tagarden färgade mannen utder sin. värd tills hans rätt tll frihet. var; bevisad; Dagen: derpå kom egaren, åtföljd af sin advokat, till: Marksville och uppsökte mr N., som visade dem det agentskap som blifvit bonom anvförtrods af guvernören 1: NewYorkcoch idesbevis tanshade I sina händer att mannen vär en fri medborgare i staten NewYorks Eppess advokat försäkrade sin klient, seJin. han genomgått dessa bevis, att de voro: kraftiga och tillfredsställande, och att det sålunda var fullkomligt gagnlöst att drifva saken längre. Han rådde honom derföre att öf. ver:emma den förgade mannen, så att han, sunde. äteriörasntillbNewyorksenligtsguvernöj rens fördran. Eppes tvängs ätt skrifva ett ini .yg ätt Salomon Northrop vår fri och att han j längre gjorde några anspräkispåsvhonom:! Sedam allting blifvit tillfredsställände sfelutadt pegåtvo agenten och den frigjorda mannen sig ! ill Neworleans och, funno i deprotokoligsomnållas vid .slafmarknadernag uppräknade narfnen; på allä Sälömons egate, från Eppes till Ibatit. fran TiRkant iil froeeman nah från vt ( a ot br ft NR DA ER KR DER