Aftonbladet – 4 mars 1853, sida 3

10 OCh två Irodojoeabls Mill. Men då är det ju bättre och rimligare att Westötharne resa 17, mil för att befordra ett nationalintresse, än att detta får flacka 3,, mil, för att gynna em? Svaret erhålles i Mariestad. Slutligen frågas: huruvida det icke är hrarjom och nom lätt begripligt, att dit man kan släpa en hufudbana, som staten betalar, der slipper den enskilde ller kommunen att bekosta nägot? : Jo, visserligen! Detta förstå vi alia. EAA SIE SRF ir E. Nonnens berättelse om landtbrokslostitutet på Degeberg för år 1852. Ur denna sistlidne Januari månad afgifne ch i Mariestads Weckoblad nyligen meddeade berättelse, den siesta som för nämnde andtbruksinstitut afgifvits, emedan detsaroma wumera upphört och en landtbruksekola i stälet blifvit inrättad, intaga vi här följande ansående täckdikning och utsigterna för jordbruksläringens närmaste framtid: Under sednare ären liksom förut haren stor mängd f betäckta diken blifvit anlagda i äkerjorden vid Degeberg, i synnerhet för vattnets afskärande på fukiga ställen, och äfven på en famns afständ ifrån värfårorna, der dagvattnet mäste af sådane bortföras från sänkningarne. Tvärfåror hälla merendels jorlen i deras grannskap fuktigare än angränsande äkern, ä att betäckta diken som följa deras riktning, på ädant afständ att man ej behöfver befara nägon kada för diket genom ovarsam upprensning af tväråren, viss sig särdeles gagnande, och har jag här vå sednare tiden allt mera begagnat tegelrör för dessa liken i anseende till den ojemförligt större lättheten utt anlägga diket med rör än dä sten skall framköas och nedläggas. Der äkern är behörigen afdikad ned öppna diken och väl teglagd, blir den efter beäckta dikens användande på nyssmämnde sätt så torr,! utt den under vanlig väderlek äfven om höstarne kan söras och besäs, när å sämre dikade åkrar sädden ej nera kan företagas, och de vexande grödorna redan märkligt lida af väta. Åsyftar man deremot lerjorlens större luckriog genom dikning och att den sä räl som andra fuktiga jordarter må kunna bearbetas snart sagdt hvarje väderlek under den blida ärstiden vär det icke längre tid regnat starkt, då mäste grund likning tillgripas. Åkerjordens förbättring derigenom ir troligen den vigtigaste som sednare tiders undersökningar och erfarenhet hafva lärt oss; så att bland ordbrukets största behof hädanefter blifver att tillsäng till erhällande af goda tegelrör till billigt pris skulle finnas i alla delar af riket, utan för läng transort. i Mänga återstående arbeten med byggnader, nu ändtligen för det mesta fullbordade, jemte, efter de öfverständna laga skiftena, förut nödvändiga åkerförhättringar, hafva hittills hindrat mig att kunna gå i författning med tegelrörs tillverkning vid Degeberg. Tjugutusen sädane rör hemtades emellertid ifrån Edsvalla i Wermland och nedlades förliden vår ä grunddikade 12 tunnland, dels styf lerjord, dels sandjord hvilande på fast leralf. Rören 19, tum i diameter, nedlades på ett djup af 2 alnar der fallet möjligen kunde medgifva det, eljest på 12, alns djup; och dä rörens qvalit6 icke var alldeles så god som man kunnat önska, kringpackades de väl med mossa innan jorden äter päfylldes. Afständet emellan dikena lämpades efter jordens och alfvens genomtränglighet och det djup för dikena som affallet medgaf, ifrån 24 till 40 fot. Det vanliga betinget för arbetarne här vid gräfningen under vären var 15 famnar om dagen, hvilket de verkställde med lätthet; likväl bör anmärkas att lerjorden icke var uttorkad. . Vid afständ af 30 fot för dikena, säledes 311 famnar diken på tunnlandet, utgör gräfningskostnaden, hå 24 sk. rgs i dagspenning, 10 rdr 18 sk. rgs. På ackordarbete skulle mera kunna uträttas, men arbetaren vill då ocksä förtjena mer om dagen; och säsom ett mtdium för gräfaingskostnaden tror jag att ofvanstäende kan antagas. 1500 tegelrör af 15 tums längd ätgä på tunnlandet, hvilka, dä inköpspriset var nägot billigare än vanligt försäljningspris, hör med frakt kostade 17 rdr per 1000; säledes 25 rdr 24sk. rgs. Rörens körning till fältet 2 rdr, deras nedläggning, mossans framskaffoing och jordens nedplöjning 6 rår 18 sk. Summa omkostnader för ett tunnlands grunddikning på 30 fots afständ 44 rdr 12 sk. rgs eller i rund summa 45 rår rgs. Likväl tillkommer för ett betäckt afloppsdike, lagdt med rör om 4 tums liameter, hvaraf kan behöfvas i medeltal 33 famnar pr tunnland, cirka 170 rör (å 25 rdr) 4 rår 12 sk.; men som ett lika antalaf de vanliga rören undvaras i stället för dessa, utgör tillökning i kostnaden genast omkring 2 rdr rgs. Vid tillverkning af rören på stället böra de icke kosta öfver 10 å 12 rdr rgs per 1000, der brännmaterialet är billigt, då omhkostnaderna säledes skulle appgä till omkring 7 rdr 24 sk. rgs. I allmänhet skulle jag anse kostnaden för ett tunnlands grunddikning, på 30 fots afständ med rör, variera emellan 45 å 50 rdr dä rören köpas och icke aro underkastade längre transport; men med rör tillverkade på stället 38 å 43 rdr rgs, förutsättande stenfri jord, ty eljest kan gräfningskostnaden uppgå till dubbelt så mycket; och i sandjord är den i förhäl lande billigare än äfven i stenfri lera. Medgifver affallet att lägga rören på fullt 2 alnar: djup, hvilket i allmänhet ostridigt synes förtjena företrädet, sä kunna ocksä dikena i de flesta jordarte: läggas på 40 fots afständ, hvilket minskar kostnader med en fjerdedel, eller till omkring 30 a 33 rår dt man sjelf tillverkar rören, hvilka beräkningar också nära öfverensstämma med den som br Hedengren på Riseberga meddelade mig 1850. Der är dock ge nomträngligare jordmän mera rädande, då dikens tunna läggas på ännu större afständ, säsom 45 fot hvilket i förbällande minskar kostnaden liksom ock ett allmännare begagnade af 1!, tums rör. I all fall mäste grunddikningskostnaden med tegelrör mye ket variera på olika lokaler. Större delem af den förliden vär grunddikade jor den är nu besådd med vintersäde; det är derföre äntv för tidigt att kunna yttra nårot om dess verkan på vege tationen, mer än att vivtersädsbrodden derä har mycket lofvande och friskt utseende Den ovanliga nederbörden i November och Decem. ber och ända till medio af Januari har dock erbju dit ovanligt godt tillfälle att jemföra de grunddikade fältens torrhetsgrad med de angränsande, och de: kan man i sanning säga att en himmelsvid skillnac visar sig. Sällan har så mycken och så ihällande böstväta inträffat här som under de sista mänaderna lyckligtvis under en ärstid då den mindre kundeska da, emedan höstplöjningen i god tid slutades. ES ter 12 gånger förnyade källossningar, dä ett par da gars frost. inträffade nästan hvarje: vecka och deref ter det ymnigaste regn och snöslask, voro vintersäds fålten 1 allmänhet så uppmjukade att man icke utar svärighet kunde gä öfver dem; men en å två tim mar sedan regnet upphört kunde man mycket väl gi öfver de grunddikade med vintersäd besädda äkrarnt torr och utan att jord fastklibbade vid fötterna. Vat ten rann nästan jemt i vattenfårorna å icke grund dikad jord. I den grunddikade deremot wvoro dessa 2 å 3 timmar efter regnet alldeles torra, hvilket ensamt visar att ä grunddikad jord mänga af de öppna dikena, troligen omkring halfva antalet af dem som vi på teglagda fält eljest mäste använda, skulle kunna undvikas; ty mängden af dagvatten, som ifrän få rorna söker sig aflopp till de öppna dikena, förminskas otroligt vid grunddikning. I ett värsädsgärde efter rotfrukter, som besäddes med klöfver Och gräs förliden vär, befinnas klöfverrötterna nu, efter det så ofta förnyade ombytet af fröst och regn. uppdragna 1 å 2 tum ur jorden, hvilket också i trakten häromkring skall vara vanligt i vinter. Två tunnland 18 k:1d af nyssnämnde fält grunddikades före kornsädden. Klöfvern derå är så rot