Aftonbladet – 4 mars 1853, sida 3

Jernvägsfrågan. Regeringens beslut angående den vestliga indpunkten och riktningen af jernvägen KöpingÖrebro-Hult höres ännu icke utaf. Under afvaktan af detta beslut, som med spänd väntan emotses, gifva vi här nedan offentlighet åt en ippsats i detta ämne, som på ett lika klart soma bindande sätt utreder frågans ställning, och som blifvit oss benöget meddelad af en man, hvilken varit i tillfälle att erhålla den noggrannaste kännedom om de olika intressen, som i afseende på denna fråga korsa hvarandra, utan att likväl sjelf dervid hafva något privat-intresse att bevaka. Vi rekommendera med så mycket mera skä! denna uppsats till våra läsares uppmärksamhet, som den särdeles lättfattliga form, hvari författaren medelst frågor och svar på katekesens vis utvecklar sitt ämne, lemnar ingenting öfrigt att önska i afseende på begfipligbet äfven för sådana läsare, gom eljest mähända icke förut följt med denna fråga. Några frågor och svar med afseende på sträckningen af jernvägen emellan Köping och Hult, synnerligen hvad den omtvistade delen deraf emellan Svartå och Wenern vidkommer. Hvilket är den stora trafikens emellan Mälaren och Wenern hufvudintresse i denna fråga? Att vägen göres så kort som möjligt. Hvilka äro de intressen, somjstrida deremot? Det Wermländska, som vill draga vägen från Svartå nordligt till Christinehamn, ock det Westgöthska, som för sig anser fördelaktigt att vägen från samma punkt ledes sydiigt till Mariestad. Hvad blir skilnaden i afstånd emellan Svartå och Christinehamn, om vågen ledes dit i den riktoing som det Wermländska partiet önskar, eller om den utgär frän den ginaste vägen till Hult? Cirka en elftedels mil eller 1650 alnar. Kan denna ringa differens vara anleåning till så mycket gräl? Nej! . Nä, hvarom tvistas dä? i Jo, derom — att vägen icke skall gå till Hult.! Hvem vunne derpä? Christinehamnsboerge, som tvingade rörelsen till sin stad. Hvem förlorade derpä? s CA Trafikerande emellan Mälaren och Wenern, som vid Hult kunna bedrifva rörelsen längre tid af äret än på Christinehamn. Men äro då dessa stadsboer så mäktiga, att de väga uppträda mot en så stor menighets intresse? Åh nej! De hafva vänner i viken. Hvilka äro de? Patronerna i Carlskoga bergslag. Nå, hvarthän vilja då de draga vägen? . Deo vilja draga den öfver Degerfors och Björneborg i riktning mot Christinehamn, för att få den närmare sina bruk och malmtillgängar. . Huru stor krok på banan uppkommer härigenom, jemnfördt med ginaste vägen emellan Svartå och Hult? Cirka en svensk mil. Huru långt är afständet från Degerfors till den föreslagna ginaste vägen emellan Svartå och Hult? Cirka 3, mil. run. Men vore det icke då billigare att lokal-intressena vid Degersfors bildade sig en bibana till den större hufvudbanan, än att hela Sverige skall åka en mils krok för deras skull? Åh jo, visserligen. Denna bibana behöfde blott vara 37, mil lång. Från Nora och Linde mäste kommunerna göra dubbelt sä långa bibanor för samma ändamäl. Men hvad somrär billigt och rätt i öster borde väl vara: det i: vester? . Derpå kan endast svaras i Carlskoga, — i Nä, men Westgötharne då — hvad vilja väl de? De vilja sända sin spanmäl till Wermland.