Aftonbladet – 2 mars 1853, sida 3

man skall anse mig hafva fullt gendrifvit dem. I det följande skall jag försöka att finna och framlägga några af skälen för Tessins plan. (Forts. följer.) Navigationens utveckling på Stilla Hafvet inom de sista fem åren. Om man vill öfvertyga sig em den genomgripande revolution som handelsoch sjöfartsörhållandena indergått på de sist förflutna em åren och huru trafiken under denfia korta tideryrad brutit sig alldeles nya banor, behöfver man endast kasta ögat på en verldskarta och betrakta den stora vattenrymd som kallas Stilla Hafvet. Ända tills för ett årtionde tillbaka låg denna stora ocean helt öde; kustländerna af det,vestra Sydamerika voro föga utvecklade, kuststräckan af det vestra Nordamerika besöktes högstringa, och Sandwichsöarne och Otaheiti voro endast förfriskningsorter för hvalfiskfångare, som kryssade i dessa farvatten. Men det fanns så godt som ingen trafik mellan Amerika och östra Asien, zedan icke mera några spanska silfvergalioner I foro mellan Acapulco och Manila; det hade ännu icke blifvit öppnadt några landsvägar öfver Panamaoch Nicaragua-näsen; all förbindelse Imed Indien och de stora östaterna i östern, Imed China och Australien gick omkring Goda Hopps-udden. På den vestra vägen hade Iman ej med Asien någon beröring af bety;idenhet. . Då för på en gång detta öde haf, liksom genom ett trollslag, lif och verksamhet, och det uppträder inom kort i verldshandeln såIsom bestämmande: den stora oceanen blir ett I medelhaf, en insjö för tre köntinenter, fast äf oerhörda dimensioner. Öch inom ett ganska I kort tidskifte förökar sig sjöfarten på dessa farvatten i ett förhållande såsom 50 till 1,l: och sedan de australiska guldtrakterna kommo l! till de kaliforniska såsom 100 till 1. Alla produktions-, förbrukninge-, sjöfartsoch penningeförhållanden antaga en helt annanlt gestalt. Detta för tretusen dagar sedan föga uppmärksammade haf med dess kuststräck-! ningar och dess rörelse blir en gång den axel!! hvaromkring allt vänder sig, och hela han-!; delsverlden måste beqväma sig till nya kombinationer. I medlet af sistlidet år blefvo il England på en enda vecka icke mindre än femton stora skepp befraktade ensamt för Au-e stralien, och utom alla seglande fartyg uppta-t ger trafiken på detta medelhaf nära 100 äng-!q fartyg. Vi ämna ej nu att visa den höga vigt f som San Fransisco och Sydney intaga fram-f för de öfriga hamnarne; vi anmärka endast!t att om också denna nya trafik uppztått ryck-3 vis och likkom på en natt, måste den dockr nödvändigt blifva varaktig och äfven, i falllis guldet ej mera skulle på dessa trakter finnas!h i samma ymnighet som förut, tilltaga i om-jti fång, i regelbundenhet och betydenhet. Etterf den guldgräfvande äfventyraren kommer åker-!k brukaren, hvilken har mycket större värdeln som konsument. Nyligen afgick ett ångfartygk från Liverpool till-Åustralien, som medförde! v ombord 500 tyska landtbrukare, hvilka med-!n förde alla sina redskap. iq Annu har intet ångfartyg befarit Stilla hafdd vet i hela dess bredd. Men redan detta års öppnas genom engelsmännens praktiska assoo ciationsanda en ängbåtsfart emellan Panama g och Sydney, hvarest linierna till China, Suezi och Singapore ansluta sig. Då är ångbåts-!et farten upprättad rundt omkring jorden, med un-o antag af de obetydliga sträckorna mellan Suez. po och Alexandria samt mellan Åspinwall och ri Panama. Båda dessa näs komma att genomg skäras af jernvägar, så att 1856 kan man med fr ängans tillbjelp färdas rundt omkring jorden.! Utomdess har Nya Granadas regering under b den 1 Juli förlidet år gifvit privilegium åt ett vi: bolag på utförandet af en stor skeppskanal så öfver näset, som skall vara öppnad inom 10 ej är. Dertill kommer att planen till en jernuj vägsförbindelse mellan Mississippi och Stilla d Hafvet enligt nyaste underrättelser nörmar sig u sitt verkställande. IC: Och man betänke det väl, att denna stora ill sina vidare följder för handel och sjöfart uf oberäkneliga revolution blifvit tillvägabragt til nom den korta tidrymden af ett par tusen d dagar. Hvad skall ej allt kunna hända inom !at ett årtionde, inom en menniskoålder, när verk-!m singarne af allt det nya gripa allt djupare och si ljupare och hela impulsen af det närvarande i 1itvecklar sig i sin fulla kraft. Det är klart så tt alla de gamla formerna och maximerna ej 1 ängre hålla stånd. Fi Vi se det äfven på sjöfarten. Det är ännu! 2) femtio år förflutna sedan man först började! tt drifva fartyg med ånga. Begynnelsen. ver: vag, utvecklingen långsam, den gamla sjelfm pelätna slendrianen förhöll sig misstänksam, bö .viflande, undvikande, såsom den alltid gör. Mn Man förklarade att ångbåtarne endast dugde för loder, insjöar och kustfart. För femton år sedan de östes dock problemet af den oceaniska ång-m) keppsfarten, och dermed börjas första akten de f en väldig revolution i verldshandelns för-:? vällanden. Den andra akten börjades med de suldupptäckterna. Hvad vidare måste komma ac t ännu ej uppenbart; vi veta blott ett faktum, :na tt ängbåtsfartens mångfaldigande och utbredstr ing har medfört ett aldrig förut anadt mångke: digande och utbredning af den seglande Jöfarten, emedan den förra stegrar handeln; ch eröfrar åt densamma nya fält, hvilka den! ingsammare farten med seglande fartyg icke afö å lätt kan tillegna sig eller uppodla. Ångför Artyget banar vägen och plöjer fåran för seSö elskeppet. Detta gäller för skofvelfartyget 3. kasäväl som för det med propeller utrustade. up Ich här inträder ännu -en ny rörelsekraft, den fra ppvärmda luften, som skall ersätta ångan.na n korrespondent skrifver vid slutet af Januari! So! fån Newyork till en tysk tidning: Ångbåtsfo, irten på Parana sysselsätter i hög grad våra jaq öpmän och kommer visst att bli af stor vigt. ty len Ericssons uppfinning, som för våra !vil gon ådagalagt sin praktiska sanning, skall ; stadkomma en oberäknelig revolution i det Str ceaniska ångbåtsväsendet, och många gangka 1CÅ