Aftonbladet – 25 februari 1853, sida 3

Vlananingen al RBaLVj CISA OCH Uttlatlontalismn, hvarigenom den förra ofta för bära skulden för den. sednares synder. Ultramontanismen är nemligen det parti som öfver allting sätter det verldsliga päfvedömet och på detta sätt gör religionen till ett medel att befordra allt slags borgerligt och andligt förtryck. Det är i jesuitismen och ultramontanismen som päfvedömet har sitt enda eller åtminstone sitt egenthga stöd, och man må för ingen. del tro att all katolicism hyllar eller ens fördrager dessa mörkrets makter. Våra Jläsare känna huru det liberala partiet i PiePlmont städse stått i strid med det romerska prelatpartiet, och det var ej länge sedan koaungen upphäfde de presterliga domstolarne: utslag mot den protestantiske Mazzinghi. Pa samma sätt förhåller det sig äfven 1 Frankrike och Belgien. Julimonarkien var den fördragsammaste af alla europeiska regeringar. hvad religlonsbekänneleen angick, och dess ; gamla vapendragare ;Journal des Debatsa förJtäktar ännu toleransen och samvetsfriheten mot det ultramontanska prestpartiet, som samlat sig under Bonapartismens fana. För icke längesedan, kort efter det tal, hvarmed Na poleon III för senaten och lagstiftande för Isamlingen tillkännagaf sitt förestående giftermål, och hvari ban, såsom läsaren erinrar sig. ej försmådde att skymfa enkehertiginnan a: Orleans för hennes protestantiska tro, hvilke: utfall också föranledde Journal des Debatz till en lindrig remonstration, tog den jesuitiska tidningen Univers till ordet såväl mot denna furstinna som mo: Debats. och mot trosfriheten i allmänhet. Den artikel, hvarmed den sednare tidningen bemötte dessa anfall, synes oss förtjent af att komma till våra läsares kunskap. Vi erinra att det är en konservativ ochi en katolsk tidning. som talar; Tvistefrågan . emellan. VYUnivers, och osa är :Iden, huruvida icke religionsfrihetens grundsats innebär för serskilda församlingar rättig Jheten att göra hvad YUnivers kallar propa,Iganda, med vilkor att härigenowa. icke störas! sam hällets ordning och lugp. Hvad göra katolikerna i Frankrike hvarje; gång de offentliggöra böcker emot protestan-; terna? Hvad göra de i England? Hvad påstå! de sig ega frihet att .göra i alla protestantiska länder? Är icke det propaganda? Hvarje församling, med egen tro gör eiler vili göra nå-i got för dess utbredande. Det är omöjligt att Iman anser en religion. vara den bästa och. licke skulle vilja ingifva i andras själar denj Jöfvertygelse man hyser. i Religionsfriheten innebär således nödvän-; digtvis meddelandets frihet. LUnivers yttrar sig ganska eget. Derföre att vi försvara re-: ligionsfribheten påstår det bladet atti våra ögon, läro aila religioner lika goda! Det är sannt att PUnivers på samma gång beskyller 083: att vilja protestantisera Frankrike, hvilket väl skulle innebära att vi föredraga protestantis: men framför katolicismen, i I) Om alla religioner vore lika goda, hade religionsfriheten intet föremål. Det är tvärtom emedan det icke finnes något vigtigare i vexlden än att välja religion, somman måste, Tlemna åt enhvar rättigheten att undersöka dem, : att söka upplysning samt att välja och följa den. man anser bäst. . Om alla religioner. vore lika. goda, skulle visserligen det enklaste vara, att lefva och dö i den, i hvilken slumpen lå; tit en födas. ja Vill FUnivers påsiå att denna undersökning I och detta val äro omöjliga? Hvarföre predikas. det dä? Hvarföre utgifver man stridsXY skrifter? Hvarföre angriper då VUnivers sjelf alla. .dagar på det giftigaste ej blott trosläror. na, utan äfven sedligheten hos de protestan! tiska själagörjarne i England, i Tyskland, i 9 Amerika, öfverallt hvar den tror sig kunna uppleta ett fel? b Gifvom sanningen. sin rätt! Det ör förtrye F kets grundsats eom anteger att alla religioner 1 äro lika goda och att man i följd deraf måste, i detta ämne gom i andra, lyda makten och ombilda sig efter det offentliga lagbudet. Katolikerna äro starkast i Frankrike: de stilia lagen; varen katoliker i Frankrike! Protestan-, terna äro sterkast i England: de stifta lagen; 3 varen protestanter i England! Man har röt ! att föreskrifva mig en religion och en guds; tjenst, om min själs välfärd ej. har något der3 med att skaffa, och om detta blott är en an-, gelägenhet för allmänna ordningsmakten. Men ) om det gäller helt och hållet mig, ej blott i;Y detta lifvet utan i ett annat, så prediken, ut8 gifven böcker, försöken att omvända mig och! upplysa mig genom ordets makt, med ett ord ;e gören propaganda; men. gån icke längre. AuiS använda styrkan och makten, det..vore tyranNM niets höjd, ty det-vore att ingåi dispositionj!? om sjelfva själen. Ju mera män tänker öfver 5 religionernas olikhet, ju mera öfvertygad man är att några föra till själens välfärd och an dra till des3 förderf, desto. högre är -pligten;? att erkänna hos andra en frihet, hvaraf man; sjef har så stort behof, friheten att välja ochP ait hekaea den religion man anser sann och! god! j Det är denna frihet. som vi. försvara. och X intet annat. Vi fordre.den för makatne. Ma: ib diai i Florens; vi skulle fordra den för doktor ;2 Newmen i England, om engelska lsgarne ne j!8 kade honom den, Vi fordra den för prote-t slanterna i Frankrike, och. med. så mycket;! mera nit och värma, som .protestanterna iP Frankrike äro underlägsna i antaloch haemot sig mäktiga och häftiga fiender, Vi skulle begära den för tidningen PUnivers den. dag. då?! ödet vexlade och PUnivera finge. se sig för-it följd för sin tro... Vi öfverskrida ej.den gräns SÅ der trostvisterna börja emellan. olika. bekän-) nelser. Det är icke vår sak som publicister. 2! Vi tänka ej mera på att protestantisera Frank-!Y rike än att katolisera England. TLika rätt för)? alia församlingar att. utöfva sin gudstjenst,j? lika rätt att. försvarasden och: att-utbreda den j? genom ordets lagliga medel! Aktning för detiY heligaste i verlden, samvetets frihet inom re-dt ligionens område! få if Vv RR AA a ET Et mm pr 3 h 53 p . I mot Bidrag till slafveriets Historia j