Aftonbladet – 9 februari 1853, sida 2

höjd gränsande intill hans boning, och befästad der glömde han natt efter natt och dag efter dag, alla jordiska göromål, och glömde äfven, endast alltför ofta, att han hade en hustru, hvars ensliga timmar hvarken voro upplifvade af hans sällskap eller förljufvade af barnsliga smekningar. Mrs Ephraim var ett mildt fruntimmer af behagligt utseende, hvars blyga sätt visade att hon länge varit aflägsnad från sällskapslifvet; tålamod och undergifvenhet voro tydligen präglade på hennes milda anlete, och hennes klädsel var utsökt täck och enkel. Hemmet på Talissen var tarfligt, men serdeles angenämt; allting var till för nyttan, ingenting för utseendet, der var ingen som brydde sig om skenet. En liten bokhylla med mycket nötta böcker, samlingar af mineralier och torkade blommor, och många andra enkla småsaker bevittnade huru mrs Ephraim varit van att fördrifva tiden. För den skarpsinnige betraktaren af menniskonaturen förrådde kanske dessa stumma vittnen huru ståndaktigt hon stridt mot den hopplöshet, hvilken en lott sådan som hennes ibland kan medföra; likväl bar hon sitt kors i den djupaste ödmjukhet och tystnad. Men till Rosamundas förvåning syntes ännu en annan person hemmastadd på Talissen — ett ungt fruntimmer, hvilket mr Ephraim presenteradade såsom miss Lewellyn, hans myndling, och hvilken, som han sade, hade varit deras högt värderade gäst de sista sex månaderna. Varm och öm var den omsorg som miss Lewellyn visade den vackra fremlingen; hon såg länge :och allvarligt på detta l vackra ansigte, som vändes mot hennes, då hon ömt delade dess silkeslena lockar och kysste dess släta panna. Under det hon gjorde Så, kände Rosamunda en varm tär falla på sin kind, och såg nu i sin ordning uppmärksammare på miss Lewellyn, som besvarade hennes stumma betraktande blick med ett lugnt småleende, i det hon sakta sade: Jag hoppas att. vi skola bli vänner, bästa miss Mertouny och att ni hädanefter vill kalla mig Ruth och lägga bort det stela miss, så skal jag, om ni så önskar det, göra likale, des med er. (Forts.)