Aftonbladet – 5 februari 1853, sida 2

Vi meddela i sammanhang härmed följande insända uppsats i samma ämne: Illuminationen i Stockholm, 9 Februari 1853. ,När kungen kommer ut, heter det, när han för första gängen kan lemna kusgaborgen der sorg, sjukdom och dödsfara under flera veckor hällit honom fången, då skall kungastaden Stockholm illuminera. Den skall med millioner ljus visa sin glädje öfver sin koousngs äterkomst till lifvet och helsan. Ingenting är naturligare, ingenting vackrare; ty ea illumination är en vacker fest, helst i den vackra kungastaden Stockbolm. Vi skola gerna tända vära ljus för kungen, och låta allt folket se ljuset at vär glädje; ty glädjen är allmän och sarn. Sällan har en glädje varit mera sann och mera allmännelig än den, som lifvat. Skandinaviens tvenne brödrafolk vid konung Oscars vederfående till lif och helsa; och aldrig, kanske, ha dessa folk varit så sannt och innerligt förenade som vid kung Oscars sjuksänguti bönen: Gud bevare vär kung! Ty under sin snart tioåriga regeringstid har konung Oscar blott i en sak handlat med enväldsmakt, blott i ett afseende väldfört sina undersätares vilja och öfvertygelse; han har tvungit alla att af hjertats drift nämna honom: den ädelsinnade ! den milde! Alla partier — äfven de mest stridande — alla klasser ha slutligen blifvit eniga härutinnan, och aldrig enhälligare än i den stund då man stod i fara att förlora honom för alltid, Lånd och stad ha burit vittne härom i Norge liksom i Sverige. Flera städer ha genom festliga mältider, tal, fanfarer, skålar och andra högtidligheter betygat sin glädje öfver konungens tillfrisknande. Hufvudstäderna Christiania och Stockholm hafva önre an a a 7 ena Vd Sh pt Pp lade sar OA RE fe oe TR