Aftonbladet – 2 februari 1853, sida 1

STOCKHOLM, den 2 Februari. Då sjöfarten är en af vårt lands vigtigare näringsgrenar, borde den längesedan hafva befriats från alla de hinder mot dess utveckling hvilka förefunnits i våra tulloch navigationslagar; men ehuru mänga förbättringar i denna riktning småningom tillkämpats, återstår ännu åtskilligt att önska. Sverige har ansett skeppsbyggeriet vigtigare än sjöfarten samt i följd derat beviljat utländningar tullfrihet för skeppsinventarier åt fartyg som för utländsk räkning byggdes å våra skeppsvarf, hvilken tullfrihet icke kunnat förunnas våra egna skeppsredare. Det lärer likväl icke kunna bestridas, att det är nyttigare och mera inkomstgifvande för landet, att sjelft ega en talrik handelsfiotta, åtminstone så stor att den någorlunda emotsvarar landets egnabehof af frakter, än att blott bygga fartyg för utländningen, hvarmed han sedermera för bil-ligare pris kan täfla med våra egna köpmans-fartyg; men hos oss har man ej gått till vägai öfverensstämmelse med denna äsigt. Också har vår handelsflotta endast långsamt! vunnit förkofran och icke ijemnbreåd med-.landets tilltagande handelsförbindelser. De ut-ländska köpmansfartygens rörelse har derförestigit mera i våra hamnar än våra egna far-tygs. Med anledning af detta ogynnsamma förhållande hafva nu skeppsredarne i Götheborg och Gefle, jemte dervarande skeppsvarfsegare, . segelsömmare m. fl. den 14 nästlidne Januari: till finansdepartementet inlemnat en underdå-nig petition, om lindring i tullafgifterna förs utländska, af svensk man inköpta fartyg. Petitionärerne, :som synas knappt vågab gp. pas att Kongl. Maj:t ekulle, med frångå snde at den hittills antagna skyddsprincip för. den inhemska tillverkningen af de för skcppsutrustning erforderliga effekter, vilja helt och hållet upphäfva tullen för desamma, hafva der-före icke heller förnyat : deras härom: år 1849 gjorda begäran. Sedan denna begäraw då föranledt någon lindring i tillämpninge , af skyddsprincipen, borde man dock förmer fr att. den numera kunde än vidare fråntr jqa3 eller också i detta fall helt och hållet öfver. gifvas. Sjöfarten bör nemligen betrak! ag lika med en af de för landet vigtigaste fe oriksnäringar samt af sådan anledning icke betungas med tullafgifter för erhållandet af gina red. skap och machinerier: fartygen och derag in7 riv byggas f artyg byggas för så godt pris i Sveri att utlgndgingn kuppa finne sin uträkning stl anlita våra skeppsvarf, så kunna ju dessa gerna ingå i full konkurrens med de utländska skeppsvarfven, blott befrielse från tullen å inventaomg a således fortfarande af stor vigt för vår sjöfart och sk andfå en sådan tullfrihet, Pra att Men lika med petitionärerne anse vi det äfven vara af vigt att utländska fartyg kunna not billiga tullafgifter inköpas och naturali;eras här i landet; ty tillväxten af vår trävauexport är så stor, att fartyg derför ej torde kunna hinna att inom landet byggas, äfven m fullkomlig tullfrihet för inventarierne enages. Dessutom äro äldre fartyg, som kunna rhållas för billiga priser, ganska användbara ör denna export, hvilket äfven norrmännens: xempel visat, och borde det således äfven af lenna orsak blifva en stor fördel för svenska keppsfarten att kunna mot billiga afgifter förse ig med en del äldre utländska fartyg, som unde användas för vår stora trävaruexport. Den nuvarande tullsatsen å utrikes inköpta artyg, 253 procent, är derföre allt för hög, elst: den med tillägg utaf afgiften till hanlelsoch sjöfarts fonden samt tolagsumgälder ärmar sig 30 procent. NASN