Aftonbladet – 29 januari 1853, sida 4

Jman kunde hålla 1 handen, och slutligen en I mängd andra småformater, det ena mindre än rIdet andra, hvilka kunna inrymmas på etageIrerna bland chinesiska postlinsdockor, i sykorgen bland sysakerha eller under örngottskudden. Men tidningen är dock ovedersägliIgen det beqvämaste af alla formater, ty ioch med detsamma dess ständigt växande blad slukar och så småningom. fördunklar boken, har den äfven förmågan att efter behag göra sig liten och genom sammanvikande lämpa sig efter proportionerna af den minsta ficka. igger ej en mening fördold under alla dessa förvandlingar? Jo, utan tvifvel.. Alla dessa I forotida digra ofantliga böcker kunna liknas vid tackor af guld, köppar eiler bly — men alitid mycket svåra att handtera. . Tidningen Jhar myntat dem, har gjort dem till småmynt. Tidningen utpräglar således boken; som redan utgjorde ett slags mynt för förståndsodlingen, hvars cirkulation tidningen åsyftar att underhålla, ty sådan är alltings lag att alla intellekiuella så väl som, materiella värden måste till oändlighet. robiliseras. Och märk väl, att tidningen ännu heter Journal eller dagblad, och likväl är.den redan någonting mer än så, ty här ochi der nöjer den sig ej mer att utkomma en gång om dagen, utan flere, och ofta ända till tre å fyra gånger dagligen, hvarigenom den, inom vår invecklade civilisation oupphörligt mottager och. återgifver alla det individuella och nationella, menskliga och universella lifvets pulsslag i den mån de alstras: Angpressen har efterträdt handpressen och då, liksom alltid, framkallade den. nya. uppfinningen, att börja. med, mångas missnöje; arbetarne svuro ve och förbannelse öfver ångan som-gjorde dem umbärlige. och för en tid lemnade demutan arbete. Men som vanligt årerställdes-jemnvigten efter hand. Betänk hvad det: skall -blifva när den elektriska depeschen; hvilken ännu är ett undantag, kommit i allmänt bruk, då menniskotanken skall kunna färdas omkring jorden på mindre tid än den nu behöfver för att med gångpost färdas från den ena gatan -till den andra inom samma stad; då den skall cirkulera omkring vårt lilla jordk!ot medelst tusendetals magnetiska strömmar, -som korsa hvarandra i alla riktningar och utgöra ett nät af intellektueilt lif; hviiket med sina sprittange maskor skall kringsvepa, materien. liksom för att ännu säkrare bemäktiga sig den; för att genomtränga den, för att allt mer tillegna sig den såsom en utsträckning af oss sjelfva, för att genom ett slags galvanisering iniförlifva denmed oss — med ett ord för att i den ingjuta vår själl.. O! underverk redan till en. del fullbordadt! då hvarje menniska till sin kurir och slaf.skalbhafva denna agent hvilken är snabbare än sjelfva ljuset. — Och huru -måpga andra verkningskrafter återstå ej ännn.att-upptäcka, huru många förbättringar i afseende å de redan upptäckta att göra! För att nu blott tala-om . elektro-magnetismeny hvem vet om ej, då den nu redan begagnatstill .tankarses utvexling, den ej äfven en dag skall kunna-användas vid. den typografiska reproduktionen, och detta med mindre kostnad än ångan, och med vida merhastighet än denna? Hvem har väl i våra tider rättighetoatt yttra: Det är omöjligt. Elektriciteien-i förening med pressens gör ju att man kaa skrifva ett bref ifrån Paris till London och ha svar derpå inom fem minuter. Betänk hvad -som kan hörflyta af denna förening som för hvarje dag blir sallt innerligare emellan menniskosnillets mäktigaste agent och natufenswäldigaste kraft. Och betänk äfven; att det som nu väcker vår förvåning, endast kan anses sårom uppten isin linda, Lägg nu. tili: pressenybegnande sig af elektriciteten, möjligheten-att styra, luftballon gerna, ett-problem som kanske redan i denna stund är löstjceller åtminstone snart skall lösas; och-lemna gedan er inbillning lika fria tyglar som poeten! I samma stund försvinna gränserna, utplånas tullare; hela den ehinesiska mur som reser sig omkring tankar, omkring -handeln, omkring industrien; omkring nationaliteten, omkring tramskridandet, ramlar då trots censuren, trots förbuden. Hvilken dröm! -och ändock skall denna dröm blifva-ren: verklighet; och derna. verklighet skall. sedan .i. sin ordning. blifva -ellmän och hvardaglig. liksom all-annan,: emedan säfven den i-sinom tid skall öfvertröffas..Månne det verkligen vore så dåraktigt förutsätta att sedan: -vetenskapen uppfunnit oändligt mycket starkare teleskoper än dem som:redan finnas, jordens innevånare medelst tecken skulle kunna meddela-sig med.de företåndiga varelser hvaraf månen kanske är bebodd?... Men lemnom nu dessa drömmerier, vi ba u:dessutora redan: kommit. öfverens, om att it hrad-som ännw icke hunnit förverkligas, örefaller löjligt och .overkställbart, och låtom 088 i stället åtefkommastill tidgingen. och såom slutsats antagastttidningen är.det menskig tförståndets stora. verkstad, ivhvilken alla näste arbeta, alla utan undantag, både stora ch smås sTidningen: är dön.masugn i hvilcen. menniskosnillet, dag söch natt inkastar inavtankars. malm och hvilken! städse .emotar och återgifser, utan att någonsin. hvarken lockna seller-kallna,.evigt höjande: en stod af ök och eld, hvilken. vägleder-verlden lik den om-fordorn :ledsagade Israels barn genom ökjens skate; los Till redaktionen af Aftonbladet! Som jag beständigt ifrån nästan alla orter i ket: erhåller förfrågningar huru och på hvilka runder. den af mig. organiserade fattigvårdsch sarbetsinrättning.. är. uppförd, så anhåller :g .ödmjukeligen att red, ville, visa mig den odhet, och i Aftonbladet intaga: e. grunder: för Fattigvårds-inrättning, som Rio års -erfarenhet visat vara ändamålsenliga, både för samhället ioch de fattiga. Arbetsinrättning bör ovillkorligen alltid vara rann d friad free PK ST RTL RR LR KL a