Aftonbladet – 29 januari 1853, sida 3

tes och efterträddes af P. Brahe, som snar Idelade samma öde. Pesten och danskarne missnöje med kriget blefvo Sveriges räddning j Följande våren rapporterades från Warber; Jatt danskarne antågade. Erik bestraffade be Ifallningsmannen för det han lät skrämma si; af lösa rykten. Komme emeilertid en dans! arme, ålades han att inom två dagar deron underrätta Erik, som — vistades på Svartsjö Emellertid framtågade danskarne ända til Skara och Lidköping. En månad derefte hade Erik bunnit till Arboga. Några feneka knektar i Småland beordrades nu til Örebro Under vägen skulle de föda sig sjelfva och först i Örebro få månadspenning. Då Erik Örebro fått folk samladt, skulle han med et ståthligt talls komma och nedgöra danskarna Under tiden gjorde Mornai underverkj hvar. öfver Erik ej kunde dölja sin afundsjuka. Här klandrade att fienderna lidit någon afbräck: och att man: ej shållit dem quare till dess v hade kommit dit ned med vår hele krigs. makt. ba Såsom hinder för Östbo härads uppblomstring räknar författaren, utom den envis h ingifvenheten för det gamla samt ett eller pai tillbakahåliande lagbud; hufvudsakligen bri stande lätta och skyndsamma transportmedel. För att få 8 tunnor säd till en hamn fordra: för Östbon minst 8 dagars förlorad tid mec folk och ök, utom den spillning åkern derunder förlorar. En jernväg blott genom landet till en stad vid hafvet, och vi tvifia in galunda det Finvedarn snart med spaden : band skall vandra ned på sina sanka markå; samt på sina steniga kullar plantera ekoch bokskogar, på det t. ex. skäningen måtte, : stället för skog, få på sin jord plantera säd. hvartill naturen enkom synes ha danat densaramanp.