Aftonbladet – 26 januari 1853, sida 2

Article Image
ndast med utländska angelägenheter eller ned den rent materiella delen af ställningen. Regeringens organer inom pressen framålla den tillväxt som de indirekta och diekta inkomsterna vunnit under år 1852. De officiella redogörelserna visa denna tillräxt betydlig. 1852 års indirekta inkomster öfverstiga den f 1851 och 1850 med 65, 66 å 67 millioLer. De direkta inkomsterna hade den 31 sistidne December ingått till 9494, af detilänglerna upptagna belopp. 1851 hade ingått endast 9204. Dessa samma tidningar anmärka vidare, utt inkomsterna af jernvägarne vunnit en till;kning af 235 millioner. Man måste i detta afseende anmärka, att itsträckniugen af våra jernvägar betydligt förökats, men äfven om man tar i betraktande lenna omständighet, så visar sig en betydlig illväxt. Mot denna tafla af blomstring framhålla de idningar, som ej äro regeringen så särdeles illgifna, huru det står till med de publika fonderna, som alltsedan kejsardömets utropand? nästan oupphörligt deklinerat. Regeringens tidningar svara, att börsen icke längre är någon politisk thermometer, samt bemöda sig att förklara valutornas successiva fallande genom affärernas naturliga gång, genom efterfrågan, krediten o. s. v. Denna tolkning tillfredsställer föga opinionen, som envisas att tro det fondernas fallande härrör från bristande förtroende till varaktigheten af sakernas nuvarande ställning, från betänklighet öfver det slöseri som utmärker kejsardömet, från den motvilja till och med som börjat uppstå, och hvilken härleder sig bland annat från kejsarens orimliga frikostighet mot senaten samt de stora hofcharger hvarmed han omgifvit sig, och hvilka visa en oerhörd lyx, och hvad värre är, en lyx som smakar mycket af legitimitetens fordna dagar, ja till och med af feodaltidens. Opinionen, eller åtminstone en del af opinionen, tillägger att fondernas fallande är ett ytterligare bevis derpåatt deras förra stigande var konstgjordt, att det hade sitt ursprung i ett verkligen ursinnigt agiotage, samt till och med i politikens Hemliga bemödanden att omgifva kejsardömets införande med ett präktigt sken af allmän tillfredsställelse och välmåga. Sådana äro de motsatta åsigterna i de tvenne lägren, och af hvilka de förra framträda i pressen, de sednare på goda skäl endast i konversationen. Det är dit som ordets frihet tagit sin tillflykt, och efter hvad det vill synas genom förökad bitterhet håller sig skadeslös för omöjligheten att annorstädes uppenbara sig. Det är isynnerhet då fråga är om vår financiella ställning och vid utsigterna till framtida förlägenhet och oredor som våra legitimister och orleanister, mer partimän än patrioter, med särdeles tillfredsställelse gnugga händerna. Man tager för öfrigt för afgjordt att de nordiska makternas erkännande, hvilket som ni vet lät en smula vänta på sig, följt endast efter de uttryckligaste försäkringar och för-bindelser att respektera 1815 års traktater. I Efter jag talat om börsen, kan jag ej med tystnad förbigå de cirkulerande ryktena om en hög embetsmans storartade spekulationer Toch storartade förluster, som han vägrat betala, och hvilket allt gifvit Monitören aniedning till den vederläggning ni utan tvifvel läst. Det är betecknande för den närvarande ställningen härstädes, att under allt detta namnet på den person hvarom fråga är icke blifvit uttaladt, så att icke blott mången i Paris, men förnämligast i det öfriga Frankrike, sväfvar i i okunnighet om hvem det kan vara, och hvar och en efter sitt behag kan misstänka den eller den bland den kejserliga omgifningen, hvilket, efter hvad det vill synas, bör vara mindre angenämt för dem som med saken ej ha något att skaffa. Huru som helst, så vet man emellertid här i Paris temligen allmänt att den höge embetsmannen är krigsministern, marskalk BSaintArnaud. Monitörens dementi har olyckligtvis varit föga öfvertygande. För öfrigt organiserar sig hofvet på ett allt mer och mer storartadt sätt. Etiketten når der sin höjd. Kortbyxor, alla illa utrustade bens förtviflan, herrska i all sin obeveklighet. ej Kejsaren fäster mycken vigt vid alla dessa saker, och har sjelf sysselsatt sig med alla Idessa uriformsoch representations-detaljer. 4. H. mr

26 januari 1853, sida 2

Thumbnail