Aftonbladet – 18 januari 1853, sida 2

fördelaktiga inrättning vinner tit:ibifallsyhvarom cke hyses något tvifvely få med omgående mottaga promesserna ifyllda med namn, och itföljda af 24 rdr rgs. Samma försök att lura sodtrogna menniskor har äfven blifvit upprepadt i år. Med lördagsposten ankommo till Stockholms generalposikontor icke mindre än 1000 dylika frankerade-prospekter, utfärdade af hr Joh:s Hudoffsky i Liäbeck och adresserade, såsom det tyckes efter någon gammal adresskalender, till personer af alla klasser i nufvudstaden, till och med betjenter. Vi hoppas att dessa ihärdiga försök att inleda den svenska allmänheten i en med all rätt förbjuden trafik skola stranda mot denna almänhets sunda omdöme och rättskänsla. De personer, till hvilka dylika ,intagande, progpekter blifva adresserade, göra bäst att icke emottaga dem. Blir detta en allmän sed torde väl de tyska utprånglarne småningom tröttna att för sina onyttiga cirkulärer betala ett drygt postporto. — Man läser i tidningen Upsalav: I följd af föregänget vederbörligt beslut, firade härvarande student-corps i går Knutsdagen den 13 Jan. med en större festlighet ä Stockholmska nationens prydliga lokal. Samlingen var särdeles talrik, att vara under djupaste julferierna, dä de flesta studenter äro hemresta. Detta har flere föregående är gjort omöjligt att i Upsala fira denna, af norrmännen till gemensam festdag för de skandinaviska universiteternas ungdom föreslagna dag, på hvilken densamma ä skiljda orter skulle mötas i broderligen glad ätanka på hvarandra samt i minnet lifligare återkalla forntida, hugstore skandinavers maner. Det skulle vara en fest till fådrens minne, och den nu härstädes firade blef en skön och löftesrik förening af minne, samtid och hopp. Den glada, luftiga och ljusa festlokalen var för aftonen i sin enkla anordning ett värdigt tempel för firandet af en sädan julhögtid och harmonierade äfven skönjbart med de ungdomsfriska, fosterländska känslor, som lifvade hela samlingen och städse utmärker hvarje dylik större kollation af yngre universitetsmedborgare i det tanketria och. upp lysta Skandinavien. Huru annorlunda äricke förhällandet utanföre, på andra sidan Östersjön ? Friheten är despotism, upplysningen obskurantism och glädjen det djupaste svärmod. — Efter intagandet af en vanlig mältid, intogs talarestolen af corpsens ordförande mag. Y. Sahlin, som, allt med lämpliga och flödande tal, föreslog skälar, först för festdagens skandinaviska betydelse nu och i forntiden, dervid 1lifligt erinrande om bröderna på andra sidan fjällen och sundet, hvilka förmodligen voro i samma broderliga tinkesätt samtidigt församlade; för H. M. Konungen, dervid betygande den studerande ungdomens lifliga glädje öfver H. M:ts återvunna helsa samt det hopp, tvenne förbrödrade folk dervid fästa om det allmännas förkofring och utveckling under hans milda spira, samt för, Konung. Fredric den sjunde i Danmark, som för sina fosterländskt folkliga tänkesätt och ätgärder så högt uppbäres och värderas af det danska folket. Adjunkten W: Svedelius: föreslog en vältaligt varm toast för Christiania universitet och dess studenter, äterkallande i minnet de oförgätliga festdagar förliden sommar i Norges hufvudstad och häntydande på detta studentmötes stora betydelse; mag. Staaff före slog skälen för Köpenhamns universitet och mag. Nybleus för Lunds, hvarefter adjunkten Svedelius med den gladaste. och harmlösaste humor i kärliga och lekande ordspel inledde en skäl för Nordens qvinnor, hvilken tömdes uader oändligt jubel. Härmed var festens officiella afdelning slutad, dock blott för att gifva tanken och ordet ett friare lopp. Bland de mänga skälar, som härunder tömdes i glädjen eller allvaret, kunna vi ej underlåta anteckna den smärtans och beklagandets toast, som tömdes för Finland och Helsingfors universitet, der tankefriheten alltmera förintades och slafveriet alltmera utbredde sin svepduk öfver den skandinaviska civilisationens och fri hetens ädla skapelser. Denna skäl tömdes med det djupaste vemod och det kan icke fela, att sucken ötver den bortröfvade broderns härda öde skall genljuda bland Finlands hjeltemodiga och frisinnade söner. — En toast utbragtes äfven af stud. Fahnehjelm föl Upsala student-corps fortsatta sträfvande i den ande och rigtning, dess gemensamhetslit antagit på sednare tiden till stigande) samdrägt och enhet i all bvad den företager sig, sä att begreppet om en stu dent-corps förverkligas i moraliskt, statsmedborger ligt och vetenskapligt hänseende. —