Aftonbladet – 18 januari 1853, sida 1

regeringen har ett obegränsadt område för sin omtanka samt kan afslå alla sådana aktiebolag som i berörde hänseende befinnas vara vädliga. Att regeringens pröfningsrätt dock endast sträcker sig till nyssnämnde förhållande samt bolagsreglorpas öfverensstömmelse med aktielagens öfriga föreskrifter kan styrkas dermed, att lagberedningen i sitt förslag tUl Handelsbalk, 13 kap. om bolag, såsom ett tillägg till de från den ej långt förut utfärdade och i förslaget upptagra aktielsgens stadganden föreslagit, att Konungen må pröfva icke blott om ett aktiebolags ordning öfverensstämner med aktielagen, utan äfven om samma ordning är förenlig med landets lag och allmänt väl, eraedan lagberedningen icke ansåg hvad den gällande aktielagen innehöll om förstnämnde pröfning tillräckligt. Lagberedningen anför i sina motiver, att den ansåg regeringen äfven böra ega makt att pröfva, om upprättandet af ett aktiebolag må tillstädjas eller vägras med afseende på det tillämnade företagets sedlighet eller osedlighet och dess gagnelighet eller våda för det allmänna. Deraf följer således att regeringen för det närvarande, och då Jlagberedningens förslag ännu icke är lag, ej har en sådan vidsträcktare pröfningsrätt i dessa angelägenheter; och Svenska Tidningen för ursäkta att vi för vår del i rent juridiska frågors tillerkänna lagberedningens åsigter större giltighet än Svenska Tidningens orediga fantasier. Lagberedningen, som velat utvidga regeringens pröfningsrätt af aktiebolagen utöfver hvad gällande aktielag innehåller, har dock aldrig fallit på den tanken, att regeringen skulle ega att ifrån aktielagens fördelar utesluta alla sådana företag, som blifvit af enskild affärsman påbörjade; och såvidt vi hafva oss bekant, finnes icke i hela verlden någon aktielag i denna syftning. Regeringens nya teori, att aktiebolag blott skulle tillåtas för sådana företag, som hade behof af personalkredit, hvaremot solidariska bolag skulle omfatta dem som erbjuda realkredit, finnes icke omnämnd i lagberedningens förslag, och finnes sannolikt icke heller i någon lag eller lagförslag , man må då vända sig hvart som helst. Dylika tankar framkastades i det konservativa konstitutionsutskottet vid sista rikedag, men de vunno då icke någon framgång. Att de nu efteråt antagas såsom lag af vår konservativa minister, torde således förtjena att anses högst anmärkningsvärdt, äfven ur den synpunkt, att det visar ganska tydligt att vederbörande äro ingen ting mindre än afvoga mot haltlösa teorier, blott de fall i smaken. Vidkommande vådan af aktiebolag utan solidarisk ansvarighet, vilja vi nu här blett fästa våra läsares uppmärksamhet derpå, att om reglementena erhälla behörig granskning af regeringen, så synes denna våda icke vara få betänklig som mången inbillar sig. Så snart ett aktiebjag skall vmna oktroy, måste det ju visa, att det eger ett verkligt ka-pital, som anses motsvara omfattningen af: bolagets företag. Ala de vilkor hvsrunder bolaget eger att operera, äro tillgängliga: för offentligheten, och hvar och en som inläter sig i affärer med bolaget kan på förhand skaffa sig upplysning om grunderna för dess verks. samhet, dess ursprungliga tillgångar m. 3, Öfverträda bolagsmännen de gällande re glementariska föreskrifterna, förlora de betr: ejgen från den solidariska ansvarigheten. Om man härmed jemförer alla andr 4 afförgföretag, som börjas utan att man m sq minsta säkerhet vet hurudana fonder som der; nedläggas, så synes oss attaktiebola gen, förutsatt att reglementena äro betryggande erbjuda allmänheten större säkerhet än blotta tförtroendet för enskilda affärsmän... om hvilkas i rörelsen insatta tillgångar raan aldrig kan ega en fullt tillförlitlig kännedom. Aktiebolag måste dessutom äfven förskaffa sig ett verkligt persunelt förtroende, genom redbarheten och affärsvanan hos de män, som sätlas i spetsen för bolagen, och genom punktligheten och ordningen vid skötandet af bolagens rörelse. Brister något häri, så förlorar ett aktiebolag fortare förtroendet än ett solidariskt bolag eller en enskild affärsman, och kontrollerna emot vinglerier blifva större då det gäller aktiebolag, än då det är fråga om andra bolag eller enskilda. — Interimsregeringen har i dag haft sammanträde. — WSjöförsäkringsöfverrätten har, jemte förmälan, det rätten icke egde nägon viss inkomst till domstolens underhållande och de tvistiga sakernas afgörande, utan att den, som hos rätten ville söka ändring uti gode mäns beslut i försäkringsoch hafverimäl, borde, innan han finge ingifva sitt käromål, i sjöförsäkringsöfverrättens kassa insätta 2 för hvart bundrade af den summa, som omtvistades, samt att under sednare åren dylika mål mindre ofta till rätten ullföljts och afgifterna till rättens kassa i förhållande Oo oösäm tee kkmsntsRRRsOIARREKKKRAKRERERIN spatserfärder, hvilka hon visste att han brukade företega utmed stränderna af halfön. el