Aftonbladet – 15 januari 1853, sida 3

mente oafbrutet fortgått. Då kabinettet led ett nederlag i cortes föredrog drottningen dessas upplösande framför ministrarnes afskedande. Vid de nya valen säges regeringen vara temligen :förvissad om -sin ötvervigt. tskilliga partiella modifikationer i kabinettet ha ej rubbat något i. dess allmänna politik, som genom flera liberala reformer i handelssystemet och tull-lagstiftningen samt genom befordrandet af flera vigtiga jernvägsföretag visat Big ej vara blind för tidens fordringar. Regeringens sista våldsamma åtgärd, konverteringen af räntan på statsskulden, väcker dock allmänt ogillande. Då solen går ned för oss, går bon upp för en lyckligare verld.s Utan att misströsta om civihs:tionens framtid i vår egen verldsdel, må detta dock vara en tröst för oss vid be:raktaddet af mången sorglig företeelse på denna sidan Atlanten. Nordamerikas Förenta Stater ha under det förflutna året skördat en ny skön frukt af sitt stolta frihetsträd vid det med nästan exempellös enhällighet och under ovanligt lugn-försiggångna. presidentval, som ( Mars mänad detta är skall sätta general Franklin Pierce i spetsen för Unionens styrelse. Vi ha redan eå ofta upprepat huru föga det i sjelfva verket betyder om whigs eller demokrater föra statsrodret i Washington; det år dock alltid folket som styr sig sjelft, åt nvem det än för tillfället anförtrott verkstälandet af sin suveräna vilja. Att demokraternavnu komma till styrelsen är en särskild anledning till tillfredsställelse, emedan det låter boppas att fribandelsprincip:n, som nylisen vunnit en så afgörande seger i Europa, nnan kort torde komma att göra sig gällande ifver hos verldens andra stora handelsfolk. Amerikanarnes till alla verldens delar utsträckta handelsförbindeltser, deras öfverallt sig uppenbarande rastlösa verksamhet har ej kunnat undgå att på flera ställen föra dem ikolusion med andra makter och andra intressen. Den betänkligaste var den ännu icke afgjorda iskerifågan. Men denna tvist har förts mel. tan England och Förenta Staterna, båda egande titför mäktiga intressen vid fredens och enirägtens upprättbållande att icke en allvarsam rytning skulle om möjligt undvikas. Också ha nådas regeringar nyligen för sina folk tillköngagifvit att frågan är på väg att på ett tillfredsställande: sätt lösas. Egennytta och rof!ystnad ha icke upphört stt agitera för förnyanlet af det orättmätiga angreppet på Cuba, Anullernas perla, och nian har slutligen sökt förmå de:s myndigheter till kränkningar af den amerikanska flaggan för att sålunda föranleda en officiel brytning och kunna för sina syften få lisponera hela Unionens makt. Men presidentenFillmores regering har med kraft motverkat, med värdighet undertryckt alla dessa stämplingar. Slutligen hade ett missförstånd förmått den redan af sjuklighet försvagade Webster att göra Peru eganderätten stridig till le genom sin guanotillgång dyrbara ILobosjarne. Det öppna erkännandet af misstaget härutinnan är ett af de vackraste dragen i Förenta Staternas historia och en öra för Fillmores regering. Den lifliga sympati som folk och regering, senom det entusiastiska mottagande som bereddes Koseuth , ådagalade för Europa och ess frihet, skall reåhända ej undgå att välsörande återverka på den gamla verlden, om in frukterna deraf i allmänhet och specieit för den ryktbare frihetskämpens eget förtryckta fädernesland ej så snart eller direkt komma att visa Big. Med den ädle fredsstiftaren Clav, med den store talaren och statsmannen Webster ha venne stjernor af första rangen gätt ned från Förenta Staternas himmel. De ha dock i exemplet af sin allt uppoffrande fosterlandskärlek, af sin vishet, af sina dygder qvarlemnat ett arf, som säkert ej skall vara tförspildt ör deras fädernesland. Andra stater på den amerikanska kontinenen ha visat nya prof på den gamla sanninsen, att det för en republik icke fordras blott ramnet och formerna , utan främst och ovikorligen republikaner. Spaniorers och Portugisares på rof, plundring, låg vinningslystnad och grym blodiörst grundade välden ha icke skapat: några sådana, hvarken i Mexiko eller le många stater i Södra Amerika, som sönlerslitas af mer: eller mindre öppna inre striler och borgerliga krig. Meziko företer i lenna stund anblicken af den mest kaotiska örvirring, och men vet icke att det går stort vättre än förr i Platastaterna,fastän Rosas blifrit störtad, endast att de fremmande makteria genomdrifvit seglationens öppnande på de nore farvattnen, en förmån dock ännu af ringa rärde i länder, hvilkas i lättjefull försoffning örsjunkna bebyggare ingenting producera och öljaktligen kuvna föga konsumera af dena euopeiska industriens aster. Bäst går det i Brasilien, som är en monarisk stat. Handeln florerar, åkerbruket går ramåt, inre och yttre kommunikationer tillväsabringas, den fria kolonisationen befordras ch den utländska slafhandeln ; nyligen förlarad för sjöröfveri, synes hafva utslocknat ler vara på väg att göra det. En regelmisig parlamentarisk regeringsform hägnar alla lessa framsteg. REAR TNA Landtbruz, . Landibruksakademiens sammankomster i September— December 1852. Vi skola här endast redogöra för de vigtiraste ärenderna som uuder de sista månaderna f förlidet år. förekomma.