Aftonbladet – 15 januari 1853, sida 3

Article Image
gllades, utan aiven al deras eller Kommande intill tredje och fjerde led. För att motstå detta raseri har fordrats hela den förenade styrkan hos en ädel monark, en fast regering och ett ordningsälskande folk, som synes ha kommit till full insigt om hvad som döljer under hyckleriets och skenbelighetens mask. Belgien har under det förgångna året set sin industri, gin handel, sin sjöfart i fortfa rande blomstring och tillväxt. Louis NapoIson trodde sig utan tvifvel i sjelfva hjerta träffa det idoga folket, som han ej öppet kunde anfalla och qväsa, då han, genom att vägra förnyandet at handelstraktaten mellan Frankr:ke och Belgien, hotade att omintetgöra er hafvudsaklig del at dess export. Men dels visade sig att behofvet af de belgiska pro lukterna i Frankrike var så stort att de det paktadt dit inkommo, dels uppreste sig utat tvifvel mot det våldsamma afbrottet de mäkiga intressen som i sjeifva Frankrike äro a ienna rörelse beroende, och man har sålunda sett de gamla stadgandena ånyo provisoriskt träda i kraft. Innan vi lemna Belgien och Piemont erkännom slutligen att det ofelbart är den motgt som, under Torykabinettet lisa mycket som under Whigministeren, Englands mordiiska makt utöfvat, som bevarat dessa små stater från öppet utbrott af de mäktiga gradaarnes lystnad samt genom betryggandet a ilenna sjelfständighet gjort det för dem möjligt att i det inre bekämpa och besegra den sig resande reaktionen. England har också redan sjelf skördat frukterna af den vändning Jt den politiska vindens riktning som sålunda under dess hägn inträdt. I Nederländerna utgör den reaktionära faåangen en så obetydlig minoritet, att den ej ett ögonblick förmått ens allvarligt hota de iiberala systemet. En gång, det var i Måj månad förlidet år, hade dock genom flera sammanstötande tillfälligheter den liberala och ninisterielia majoriteten i deputeradekammaredr till den grad hopsmält, att ministeren Thotbecke icke-ansåg sig uti den ega ett nog fast stöd för att qvarsitta vid statsrodret. Flera till dess fördel utfallne koropletteringsval i provinseria återställde dock den ministeriella majoritetens öfvervigt, kabmettet Thorbecke rekonstituerådes, förstärkte sig med några nya liberala medlemmar och fortfar ännu attföra styrelsn öfver ett folk som under seklers pröfningar lärt sig att vara sig sjelf nog, och som, om det icke längre förer herrskareflaggen på ocehnen, dock njuter ett välstånd, en rikedom, som är frukterna af idog möda, rastlös verksamhet och derföre äfven har välsignelse med sig. : I det af absolutism och munkvälde så bedröfligt försoffade Spanien har reaktionen under det förflutna året hotat att om möjligt gå längre än någorstädes, men äfven der har dep politiska vindförändringen låtit förspörja sig och mot slutet af året något ljusare utsigter öppnats. Redan i början af året hördes från vVadrid dunkla rykten om ett tillämnadt ansrepp på konstitutionen. Dessa rykten öfvergingo mer och rer till. visshet; den oundzängliga förberedelsen, pressens qväfvande, var fullständigt genomförd och man väntade dägligen att se statskuppen verkställd. Den redan mogna planens utförande synes dock hafva stött på många svårigheter, och ouppnörligen pariiella vexlingar i kabinettet viss att Bravo-Murillo och de hvilkas ärenden hår sått ej ens förmått inom styrelsen åvägabrings en endrägtig samverkan. Alla landets ansedda män och förnävaligast alla dess ansedda krizare hade emellertid hunnit sluta sig tilsamnans till ena fast opposition mot regeringens agvidriga afsigter, så att vid cortes sammeanträdande i början af December minisieren helt oförmodadt befann gig i minoriteten i depuieradekammaren, och att då, efier cortes upplösning och alägsnandet af den i spetsen för oppositionen trädda marskalk Narvaez, man slutligen skulle göra slag i saken, det stadnade vid förslag till konstitutionsförändringåar. som skulle föreläggas nästa cortes, men hvilka det emellertid var pressen absolut förbjudet att diskutera. Icke vågande i armeen påräkna ett fullt tillförlitligt stöd för sina planer och :cke i stånd att motstå den allmänna opinionens påtryckning, föll få dagar derefter ministeren Murillo, för att efterträdas af den aj general Roncali bildade administrationen, Kavinettet Roncali har ännu icke gifvit några för bedömandet af dess afsigter tillräckliga prof på sin verksamhet, och man diskuterar innu så inom som utom landet hvad man at Jetsamma kan hafva att vänta; men de ytt randerätten pålagda hårda banden hafva lätiats och den offentliga diskussionen återöppnats. hvadan man åtminstone ser uppfyldtförsta vilkoret för möjligheten af ett tframåtgående. Ministereus programm, om det än icke ger anledning till några öfverspända förboppningar, låter dock förmoda att den åtminstone j skall gå 1 reaktionens tjenst. tskilliga steg ha under årets lopp blifvit gjorda för införandet af ett förnuftsoch tidsenligare handelsoch tullsystem, en bana hvars fullföljande, utom andra fördelar, skulie befria landet från ett af sina värsta plågoris, det fullständigt organiserade och i oerhördt omfång bedrifaa lurendrejeriet. — Genom enl! massa jernvägsföretag har man velat lättal komrmunikationerna och sålunda tillgodogöre det så rikt begåfvade landets omätliga tillgåogsr, men man synes alltför brädstörtadt ba kastat sig in i alltför många sådana företåg på en gäng utan att mäta staters förmåga att dem bispringa, hvarigenom i detta afseende inträdt en reaktion, som dock icke låtit alia de ifrågavarande företagen afstadna eller förmått afsvala det ea gång väckta intresset. — En af landets förnämsta financiella storbeter, enkedrottning Maria Christina, synes ej ha varit fremmande för de ttånga intriger som i sammanhang härmed spunnits, liksom hon utan tvifvel haft sin band med i de reaktionära stämplingsrae cch många af årets tilldragelser. Talrika oroligheter och uppresningar i proz vinserna ha burit sorgliga vittnesbörd om partisplittringar, dynastiska stämplingar, herregkarda trahot mak alansns most taka hand

15 januari 1853, sida 3

Thumbnail