Aftonbladet – 15 januari 1853, sida 2

dertill legitimerade anställas. Jemvaäl har ät afl. professor G. Wallins moder, kammarrådinnan Wallin, tilldelats en gratipkation af 1000 Rub. S:r. ig Hr Stjernström spelar i Helsingfors för fullt us. UTRIKES. Med den sent i går afton ankomna tyska posten och med de i dag anlända södra posterna ha vi underrättelser från London och Paris af den 6 (telegrafdepescher af den 7) från Brissel af den 7, från Hamburg och Berlin af den 8 och från Köpenbamn af den 11 dennes. Från Frankrike erfar man, att Rysslands sändebud öfverlemnat till kejsaren sina nya kreditiver. De nya engelska rainistrarne ha blivit återvalda till parlamentet med undantag af Gladstone, som i Oxford besegrades af herr Perceval. DANMARE. I Tönder har geheimerådet Scheel blifvit vald till ständerdeputerad. Tyska blad uppgifva den summa, som hertigen af Augustenborg erhåller för sina gods, ull 3 millioner Thaler i obligationer och 350,000 Thaler kontant. Berlingske Tidende, uppgifver godtgörelsesumman till 3 millioner Rbdr samt öfvertagande af inteckningar till omkring !, million. Hertigen skall dessutom erhålla några möbler från Augustenborg samt en hingst utlemnade åt sig. Det söges att hertigen ärnar köpa sig landtegendomar i Preussen. I Folkethinget har blifvit utdeladt ett förslag till lag om folkskoleväsendet af professor Madw:g. Kjöbenhavnsposten, berättar att inrikesministern har färdigt ett utkast till en ny lag om skeppsfart och handel på Island, hvarigenom isländarnes länge upprepade klagomål öfver brist på handelsfribet skola afhjelpas. Eniigt detta förslag skall det från den 1 April detta år blifva tillåtet för alla inländska handlande att befrakta fremmande fartyg för sin handel på Island, liksom det från samma tidpunkt skall vara tillåtet fremmande fartyg, utan att vara försedda med isländska sjöpass, att anlöpa Reikiavik, med vilkor att de vid ankomsten underkasta sig de sanitära föreskrifterna. De skola dock tillsvidare blott få tillåtelse att sälja och köpa hvad som de behöfva för sitt eget skeppsmanskap. Från den 1 Januari 1854 skall det blifva fremmande staters undersåtare tillåtet, under samma vilkor som den danska statens undersåtare, att drifva handel på Reikiavik såväl som på Vestmannö, Styckisholm, Isafjord, Öfjord och Seydisfjord, hvilka tör framtiden skola benämnas isländska köpstäder. FRANKRIKE. Den spänning, som någon tid rådt i anledning af dröjsmålet med öfverlemnandet af de nordiska stormakternas kreditiver, har nu lagt sig, sedan ryska sändebudet hr Kisseleff den 5 dennes i högtidlig andiens öfverbragt sin monarks erkännande af det franska kejsaredömet. De österrikiska och preussiska sändebuden hade ännu icke följt exemplet, men man väntade att de oförtöfvadt skulle göra det. En telegrafdepesch af den 7 Januari förmäler att denna dag Hansestädernas erkännelseskrifvelse hade till Paris ingått. Den mindre fördelaktiga stämningen på börsen under den sista tiden har tillskrifvits en viss oro med anledning af det fördröjda erkännandet af kejsaredömet från de nordiska makternas sida. Då nu denna oro lagt sig väntade man att kursen skulle stiga och ställningen förbättras. Så har dock icke skett; tvärtom ha fonderna äfven sedan dess varit i ett jemt fallande, så att de den 7 dennes noterades: 4!Y,-procents 104; 3-procents 80. Man har nu mäst erkänna att den ofördelaktiga ställningen har rent financiella orsaker och hufvudsakligen får tillskrifvas en mängd äfventyrliga spekulanters oförmåga att uppfylla sina förbindelser. 1850 upprättades i Frankrike fyra stora militärbefäl för att -centralisera medlen till undertryckandet af de oroligheter, som man vid denna tid ansåg sig ha att befara. Dessa befäl hafva nu blifvit upphäfda; men på samma gång bibehållas pariseroch lyonerarmåöerna, som ställas under befäl af de chefer, som stå i spetsen för de militärdivisioner för hvilka nämnde städer utgöra centralpunkten och hufvudsätena. Monitören förklarar att regeringen icke, såsom ryktet förkunnat, har för afsigt att, med upphäfvande af alla privata assuranskompanier, koncentrera alla assuranser i statens händer. Att ett förslag i detta syfte varit å bane, antyder den dock, då den säger att regeringen efter mogen pröfning af frågan beslutat att låta det Iblifva vid sakernas nuvarande ställning. Monitören har likaledes meddelat en not, hvari regeringen fritager sig från all delaktigIhet i den förut omtalade brochyren FrankIrikes gränser,, hvilken så illa harmonierade a rt Re RT AR a eg I farenhet. Om hon är idel ömhet skall hon