Aftonbladet – 14 januari 1853, sida 3

tiska stelheten då tagit vägen? Icke kunde blotta färgen utplåna den? Bland de grekiska gipsafgjutningarne torde JM: 15, Dianahufvud från Dianas tempel i Smyrna, hafva öfverraskat mången genom sina nordiska drag. Vore fyndorten ej uppgifven, så skulle det utan inkast kunnat gälla för en helt ny byst efter naturen, af svensk härkomst. Den Helleniska typens vanlighet i Skandinavien är för öfrigt icke okänd för våra konstnärer, och det är bekant att den fästat uppmärksamhet hos utländningar, äfven de mest vidtberesta, t. ex. Harro Harring, som i sin Dolores egnat en hel sida med funderingar öfver orsaken dertill. — JB 84 Procession af bedjande, fragment af en grafsten, är värd att betraktas för sina draperier, och såsom prof på grekisk konst att med ledighet och utan enformighet gruppera omkring 20 eller 30 figurer, som alla till en viss del måste visa sig i ovilkorligt samma attityd. — Achitekturornamenterna från Ashen, Figalia, Agrigent, innehålla er mängd upplysningar, som ej kunna blifva fruktlösa för svenska konstbildningen, men hvilka ej låta påpeka sig utan omedelbar äskådning. — Någonting som mer än alla de öfriga gipsafgjutningarne ådrager sig allmän uppmärksamhet äro fyra som blifvit tagne på ciselering, och finnas att beskåda i sjelfva ingångsrummet. Det är konung Frans I:s harnesk, jernhandskar och hjelm, jemte en hjelm från La Frondes tid, men hvari gipsen är så skickligt dold under en yta af dels rostigt dels blankslitet jern, att man behöfver uppgiften om gipsen i det inre, för att ej anse dem för sjeifva originalerna. Det är sannolikt för att förekomma ett bekant slags kännares, (d. v. s. trefvares) undersökningar härom, som man haft den försigtigheten att vid expositionen stjelpa glaslådor öfver dessa vapenbilder. Såsom konstverk äro de dessutom anmärkningsvärda genom ett behag i former och en renbet i de på dem anbragta prydnadernas och bildverkens stil, som mången knappast skulle anse tillhöra deras tidehvarf. Går man sedan alldeles igenom målningsgalleriet, såsom redan beskådadt, så träffar man utanföre dess motsatta ända en expostition af helt annat slag än allt det öfriga. Man finner här ett försök af beslägtad art med expositionerna i den bekanta Polytechnical-Institution i London; och ehuru omfånget är inskränkt, utmärker sig det hela likväl, betraktadt såsom första försöket, genom valet af expositionsföremålen och nyheten afåtskilligt deribland. Man ser också detta rum flitigt besökt, till bevis på att sådana expositioner kunna förnyas och utvidgas äfven härstädes. Då samlingen icke är stor, tycks det bäst till undvikande af upprepanden efteråt, att begynna med en innehållsförteckning: 1) Hydraulisk press, at J. W. Bergström; 2) Sugpump af glas, af dito; 3) Herons brunn, af glas; 4) Springvatten; 53) Stor planche på vattenuppfordringsverk; 6) Lågtryckningsångmachin, af J. W. Bergström; 7) Högtryckningsångmachin, Pelletons roterande, af D:o; 3) Ängmachinemodell i papp; 9) Stor planche på lågtryckningsångmachin; 10) Elektrisk visaretelegraf; 11) Stor magneto-elektrisk induktionsapparat af Störer; 12) Mindre Dito; 13) Hydroelektrisk induktiontapparat, af J. W. Borgström; 14) Elektromagnetisk rörelsemachin; 15) Roterande Elektromagnet; 16) Klangskifvor; 17) Sträng för visandet af svängningsknutar; 18) Stor moderatörslampa med genomskinligt oljkärl. — Det är intressant att se hvilka bland dessa föremål, som framför andra ådraga sig den allmännaste uppmärksamheten; qvarstannar man en liten stund,l så skall man finna att flesta rösterna äro för M 1, 2, 6, 7, 11, 14, 16, 17, 18: alltså för dem, som antingen lemna upplysning om någonting redan allmänt användt, men till sin konstruktion mindre bekant; eller som förklara vissa allmänt bekanta naturföreteelser; eller som lemna utsigt till framtida techniska tillämpningar. — Vi begagna tillfället att särskildt fästa besökande metallfabrikanters uppmärksamhet på Störers förträffliga apparat (M 11) sannolikt den största i sitt slag ännul I Sverige, och att förorda en jemnförelse mel-l lan verkan af den och den icke långt derifrån befintliga elektrokemiska stapeln (med två elementer af platina i salpetersyra och amalgamerad zink i svafvelsyra samt mellanväggar af poröst postlin). Man har nämligen här tillfälle att se samma effekt åstadkoramen genom blotta kringsvängningen af vefven på den förra, som genom den besvärliga och noggranna matningen af den sednare. Det är icke svåri att märka huru långt säkrare man kan afpassal den elektriska strömstyrka som önskas hos den förra, t. ex. för galvanoplastisk försifring, förgyllning, förkoppring, o. s. v. eller för efterbildande utfällning af metall. Kan man förfoga öfver en krafimachin, t. ex. en för inga eller vatten, så behöfver man blott enl enda dylik magnetoelektrisk apparat till et: helt faktoris tjenst. Den största galvanopla-. stiska fabrik som finnes, Elkingtons komp. i Birmingham, begagnar ej mer än en, ehuru det mäste medgitvas att den är något kolossal, nemligen mera än tiodubbeit mot den här exponerade, och drifven af en ångmachin ou fem hästkrafter. — Plancherna JV 5 och 9 förtjena granskas icke blott för hvad de framställa, utan äfven för sättet huru det sker. . Det är tapettryck i olja, liknande vanligt vax dukstryck; och de tillverkare, gom hos. oss kunna åstadkomma det sednare, böra ickel finna svårt att äfven frambringa dylika plan: cher. Sådana tekniska arbetsmålvingar, tilll en del i naturlig storlek, äro numera ett sål allmänt behof bäde för en mängd verkstäde: och för slöjdskolor och de pratctiska afdelningarne af andra läroverk, aut de ej synat sakna utsigt till afsättning äfven hos oss, om någon företagsam spekulant egnar en del at sin verksamhet deråt. De här utställda äro, som undersknifterna visa, målade af Knapp,l och tryckta af Rulid komp, Det är til en del genom dylika upplysningar, som fabrikaionen utrikes finner utväg att slitid följa med sin tid och icke låta. ändra länders. uppfinInnan hinna KS see oo Maa lan ed fran