Aftonbladet – 13 januari 1853, sida 3

Kommerskoilegii berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 18öL I Utrikes sjöfarten i allmänhet har under år 1851, såsom en naturlig följd af den ökade exportrörelsen, varit betydligt lifligare än under något af de nästföregäende 10 ären och sysselsatte för utgående 3852 svenska fartyg om 130,729 lästers drägtighet, hvilket mot är 1850 visar en tillökning om 500 fartyg af tillsammans cirka 13,000 läster; men på samma gäpg deltog norska fartyg i vår utrikes varuskeppning med ända till 1321 fartyg, uppmätte till 103,098 läster, hvilket i afseende ä drägtigheten är den högsta totalsiffran som för norska sjöfarten på Sverige förekommit alltsedan är 1847, dä densamma uppgick till cirka 106,000 läster. Sjöfarten på Sverige med utländska och isynnerhet en gelska fartyg hade emellertid äfven under 1851 ökats betydligt; sälunda inklarerades är 1851 357 engelska fartyg om 34,466 läster mot 271 om 22,551 läster är 1850 och 585 danska om 7846 läster är 1851 mot 457 om 3409 läster är 1850 o. s. v. Deremot har den under föregående år temligen lifliga trafiken me lan Sverige och Danmark med öppna omätta bä tar minskats med nära en tredjedel mot 1850, hvilket baft sin grund i den mera omfattande ängbätsfart som under sednare åren kommit till ständ mellan dessa riken. Vid utgången af är 1851 bestod Sveriges hela handelsflotta at 2771 mätta fartyg om 114,460 lästers drägtlighet. Tillökningen under äret utgör 27 fartyg och i lästetal 1477. Stapelstädernas utgjorde är 1851 till antalet 1051 med en drägtighet af 74,552 läster. som visar en tillökniog om 1000 läster. Men pö samrsa gång hafva emellertid de Stockholms rederi tillhöriga fartygen minskats med 2 om 24 läster och utgiorde är 1851 116 om 11,158 läster mot 149 om 12,783 läster är 1841, hvarjemte Gefle handelsflotta minskats med 11 om tillsammans 936 läster. Helt annorlunda visar sig deremot förhållandet med Götheborgs handelsflotta, hvilkeh under hvarje af de sista 10 åren oafbrutet ökats och vid slutet af 1851 räknade 169 fartyg om 18,441 läster mot 105 om 10,168 läster år 1841. Det bör dock härvid erinras, att ängfartygsflottan ej af kommerskollegium har tagits i beräkning; i motsatt fall skulle förhållandet, för så vidt avgär hufvudstaden, framträda i en helt annan dager än nu är händelsen. Det är nemligen nogsamt bekart, att just den ständiga tillökningen af åpgfartyg, som numera underhälla kommunikationen mellan hufvudstaden och en talrik mängd inrikesäfvensom åtskilliga utrikes orter, bar gjort en inskränkning i stadens kofterdiflotta oundviklig, ehuru varutrafiken det oaktadt snarare tillän aftsgit. Exempelvis få vi blott nämna, att befraktningar af segelfartyg mellan Läbeck och Stockholm numera äro ganska fätaliga, helst sedan 3:ne ängfartyg nu göra regelmessiga turer mellan dessa städer, och på samma sätt förhäller det sig äfven till en stor del i afseende å seglationen på norra orterna, Gottland o. 8. v. Beträffande kofterdifartyg, tillhöriga rikets öfriga stapelstäder, har emellertid alltsedan början af detta ärhundrade,; och med endast få undantag, visat sig en ständig tillökning, och utgör nu antalet af dessa fartyg 684 med en drägtighet om 34,633 läster; år 1841 632 om 25,079; är 1831 551 om 24,056 läster. Öfriga städers och köpingars fartyg utgjorde är 1851 290 med 8159 läster mot 242 om 5767 läster är 1841, och fartyg, tillhöriga landtmän, räknades är 1851 till 1430 om 31,749 läster, mot 960 om 19,803 läster är 1841 och 795 om 16,185 läster är 1831. Underloppet af de sistförflutna ären har således antalet och irägtigheten nära fördubblats. Vi gå nu öfver till en sammanträngd framställning at Sveriges handelsoch sjöfartsförbindelser är 1851 med de särskilda främmande länderna och låta densamma företrädas af en DESK på trafiken med brödrariket Värdet af införseln frän Norge utgjorde år 1850, nligt tullverkets sammandrag, 2,317,000 rdr och är ör är 1851 beräknadt till 3,086,000 rdr, eller något ägre än importen är 1849, men öfverstigande alla öregående årens införsel. — Med 183 svenska faryg infördes är 1851 varor till ett beräknadt värde af 198,000 rår, med 549 norska fartyg för 2,262,000 dr samt landvägen för 26,000 rår. Utförseln till Vorge, som är 1848 steg till 1,700,000 rdr, och är 1850 motsvarade i värde 778,000 rdr, nedgick är 1851 till 581,000 rår, hvilket är det lägsta belopp om varit anteeknadt för något är allt sedan 1834, lå värdet af exporten till Norge utgjorde 567,000 dr. År 1851 verkställdes utförseln med 129 svenska artyg för 295,000 rdr, med 205 norska fartyg för :04,000 rdr och för 2000 rdr med ett danskt fartyg. sandvägen utfördes varor, som i värde beräknats till 30,000 rdr. Från Norge infördes sjöledes, hafyndeakligen: 4 r 850. 4851. risk, salt, Sill . . . . . T:r 180,898. 227,331, Anjovis. —. ss 234. 533. all annan . . . T:r 573. 176. torr eller rökt: Gräsidor eller Sej LP 147,276. 219,328. Längor och Torsk 34,050. 67,347. fran och Späck . . cc . K:r 79,070. 37,673. foksalt, oc mes re sent ect Tian s lad OL 630. Till Norge utfördes sjöledes: ;panmäl, omalen, Räg . . T:r 418. 439. Korn . . 31-078. 25,241. Hafre . . -17,025. 2,047. Hvete . 439. 844. Ärter . . 230. 208. Malt . —-2,289. 2,022: andra slag — 127. ; A Summa T:r 51,479. 30,918. ern, gjutet, Kanoner m.m. SkE 1,355. 672.1 allt annat, ej specif. Rdr 553. 1,157. sång, hans gråa skägg, hans obetydligaste ! andlingar, sjelfva snitten på hans kläder voro örhatliva i nrestenz öcan. — ett tillförktlgt