Aftonbladet – 10 januari 1853, sida 3

Il jägare utgöras; dock ansägs i sammanhang härmed Ir; den jemkning böra ske, i fråga om fördelningen af n nuvarande årliga afgifter från delägarne i 9:e klassen, 8 latt dessa afgifter, till lättnad i uppbörd och redovis1ning, komme att utgå med 1!, procent till tjenstehjmansoch 3, procent till enkeoch pupillfonden. sj Härförutan och då bland de tillfällen, som synner;, ligen borde mana till välvilja mot inrättningen, föreiI trädesvis vore det, då tjensismannen, efter vunnen befordran, på en gäng tillträder sävål större inkomster i tjensten som högre pehsionsrätt, hvadan äfven få afgifter vore lättare att ästadkomma, än den, som enligt reglementet för civilstatens pensionsinrättning, under namn af befordringsafgife bör vid inträde i nä-I gon af de ätta första klasserna till inrättningens tjenstemannafond erläggas med 5 procent af pensionsbeloppet i den klass, hvartill tjensten hörer, hafva fullmäktige ansett en särskild befordringsafgift jemväl böra erläggas till enskilda enkeoch pupillfonden, och utgå äfven af delägarne i 9:de klassen, hvilkas enkor och barn, i lörhällande till öfrige klassernes, draga största fördel af inrättningen och fördenskull mest betunga densammu. Afgiftens belopp hafva fullmäktige trott böra stä i enahanda förhällande till den, hvilken till tjenstemansfonden ingår, som, enligt hvad fullmäktige här ofvan omförmält, komme att äga rum emellan delägarnes till de särskilde fonderne utgäende ärliga bidrag och säledes bestämmas till 15 procent af pensionsbeloppet i den klass, hrari delägarne genom sin befordran vunnit iaträde. Dessa bäda befordringsafgitter skulle ändock i de fleste fall icke komma att dfverstiga en månads lön af tjensten; och då den hittills varande befordringsafgiften i medeltal för de sednaste iio åren inbringat omkring 1500 rdr årligen, blefve inkomsten för enskilda enkeoch pupillkassan af den nu ifrågaställde omkring 4500 rdr. Slutligen och enär sträng rättvisa, ej mindre än grannlagenhet å delågarnes sida synes fordra, att deras pensionsan talt för enkor och barn, såsom sjelf bjelpsökande hos civilstatens tjenstemannafond, icke lemnar pensionsrätt hos sig på vilkor, som i fall, der jemnförelse dem emellan kan ega rum, äro fördelaktigare än de vilkor, som fianas stadgade för ätnjutande af pension från nämnde fond, men häremot strider att då tjensteman, för erhällande af pension -I för sig af civilstatans pensionsinrättning måste bland annat hafva till inrättningen erlagt afgifter för 30 är, pensionsrätt deremot för enka och barn, hvilken rättighet i allmänhet medför ett årligt understöd, motsvarande hälften af pensiensbeloppet, för mannen, tortfarande skulle, enligt 27 4 af reglementet för enke-fonderne, kunna genom endast 5 års afgifter vinnas; hafra fullmäktige ansett den rättelse i detta misstörhällande erfordras, att enskilda enkeoch pupillkassan i förevarande hänseende må kunna päräkna enabanda inkomst, som tjenstemannafonden, eller 15 ärs afgifter för hvarje delägare, hvars enka eller barn pension af samma kassa tillkommer. Hvad härtligenom skulle tillflyta kassan, kunde ej med visshet -I förutsättas, men borde dock, med ledning af räkenskapen öfver hittills efter nyssnämnde 27 erlagde fyllnadsafgifter, kunna antagas bereda en inkomst af minst 1000 rår. Om samtlige omförmälde afgifter till enskilda enkeoch pupillfonden finge med nästa år taga sin början, skulle fonden då och framgent erhälla en ärlig inkomst uti tvä-tredjedelar af delägarnes nuvarande ärliga afifter . . ss . 20,666: 32. ytterligare sådane afgiftor . . . . 10,333: 16. I befordringsafgifter . s . . . 4,500: — l fyllnadsafgifter . . . . . . 17000: — Tillsammans 36,500: — Och då fullmäktige ansett flere nya eller förhöjda afgifter nu icke böra ifrägakomma, äterstär att beI däpma, huruvida den till 50,000 rdr uppgående brist, som, efter afdrag af nyssnämnde 36,500 rdr, uppstär uti den till pensioneringen ä denoa fond nödig ansedda ärliga summa 86,500 rdr, mä, i enlighet med den af fullmäktige förut uttalade grundsats, kunna utan att väsendtligen försvära uppnäendet af tjenstemannafondens öfriga äadamäl, utaf denna fond fyllas. I detta hänseende är en kalkyl af fullmäktige uppgjord, hvaraf iuhemtas att, med beräkning af 4, proc. ränta å hvarje ärs kapitalbehällning, tjenstemannafonden, oaktadt ett förhöjdt bidrag till enskilda enkeoch pupillfonden af 50,000 rdr ärligen, skulle för hvarje är få allt mer ökad räntevinst, så att behällniugen är 1867 med icke mindre är 471,149 rdr öfverstege kapitalbehällningen vid 1851 ärs utgäng; och då härvid är antaget att pensioneringen från tjenstemannafonden ärligen skulle ökas med 500 rdr, hvilken progression är vida starkare, än den, förhällandet hittills utvisat, lärer icke nägot tvifvel förefinnas om denna fonds förmäga att, utan något hufvudsakligt förnärmande af egna intressen till enskilda enkeoch pupillfonden, afstå det för denna ärligen erforderliga belopp at 50,000 rdr. Väl aflägsnas härigenom något tidpunkten för förhöjningen af delägarnes egna pensioner, men derna omständighet synes ej förtjena särdeles afseende, till men för enkekassan, dä, på sätt direktionen också anmärkt, så vida förhöjningen skall vara ändamälsenlig, denna tidpunkt i allt fall ännu ickea kan förutses och derförinnan nägot allmännare afskedstagan de tidigare, än det som medför förflyttning på rikets allmänna indragningsstat, följaktligen ieke kan ifrägakomma. På grund af hvad sälunda blifvit anfördt, hafva fullmäktige, hvilka icke funnit sig kunna biträda direktionens förslag om enskilda enkeoch pupillfondens deltagande i kostnader för pensionsinrättningens förvaltning, hvadan sådan kostnad icke heller uti beräkningen af fondens utgifter ingätt, för så vidt på fullmäktige ankommer, beslutat följande, nemligen : 1:o att af de ärliga afgitter, hvilka enligt nu gällande. föreskrifter från och med phästkommande är 1853 skola af delägarne till pensionsinrättningen erläggas, !, skall tillfalla tjenstemannafonden och 2, tillgodoföras enskilda enkeoch pupillfonden (i stället för hittills !, till hvardera fonden) med det undantag, hvartill nästföljande punkt föranleder; 2:0 att från och med 1853 hvarje delägare utöfver nyssnämnde afgifter skall till samma enkeoch pupillfond betala, så vidt han tillhör någon af pensionsstatens ätta första klasser, två procent och, der-10 est han är upptagen i 9:de klassen, en procent aflh pensionsbeloppet i den klass, till hvilken han hörer ; börande i sammanhang härmed den jemkning i nästförestäende punkt sko, att, af der omförmälde afgifte ter från delägare i 9:de klassen 1!, procent tilläg-r ges tjenstemannafonden och 3, proc. enskilda enkeHå och pupillfonden ; 3:0 att, likaledes frän och med är 1853, vid kvarje befordran till embete eller tjenst, hvarigenom vinnes inträde uti pensionsinrättningen eller uppflyttning frän 9 lägre till högre klass, skall under titel befordrings-2 afgift, till enskilda enkeoch pupillfonden serskildt erläggas femton procent af pensionsbeloppet i den klass, Hi; hvartill embetet eller tjensten hörer, med tillämpning i öfrigt af hvad som finnes stadgadt om enahand da afgift till pensionsinrättningens tjenstemannafond; 4:0 att, om embetseller tjensteman dör förr, än ? han såsom delägare i civilstatens pensionsinrättning erlagt 15 års afgifter, bristen deri skall på det sätt re afdragas och innehällas ä den pension, embetseller tjenstemannens enka eller barn tillkommer, att, intill dess godtgörelse egt rum, ej mer än haltva penpå sionen utbetales; hvilken föreskrift jemväl bör fräånm och med är 1853 tillämpas; m 5:0 att af behällna inkomster å pensionsinrättningens , jenstemannafond anslås, såsom bidrag till upprätthålfa ande af pensioneringen å enskilda enkeoch pupillfonlen, efter de för samma pensionering nu gällande ?fF srunder ett belopp årligen af 50,000 rdr bko, attfrån ch med nästkommande är utgå. i Vi skole härnäst meddela de här äberopade Falky. eroch jemväl meddela vära egna tankar i detta ör ett stert antal aktade medborgare vigtisa ämn e si —IL Å NEO NN mn VW HR M RM BB mm om 70