Aftonbladet – 8 januari 1853, sida 1

Aftonbladet har redan omtalat det egentliga hufvudinnehållet af det budskap, som presidenten i Förenta Staterna, hr Fillmore, nyligen afgifvit till kongressen; vi tillåta oss nu att framställa ett par korta betraktelser med anledning af detta dokument. Hvilken ibland oss påminner gig icke — så långt vi kunna minnag tillbaka — huru ett visst parti inomivårt kära fädernesland, en liten men säker flock just af dem, som alltid proklamerat sig sjelfva såsom de djupsinnigaste och visaste tänkarne, de mest historiskt durchseende politici, med ett ord våra gamla, välkände, från den upsaliensiskt lojala underdånigheten och den tyska teosofien i förening ursprungne konservatister, så snart fråga uppstått om de Förenta Staternas i Amerika demokratiska statsförfattning, genast varit färdiga med den försäkran, att allt det der vore ett experiment, hvilket borde betraktas endast såsom ett omoget hugskott af oerfarna teorister, och med en ofelbarhet, som icke: tålte någon motsägelse, förutspått, att alltsammans inom få år skulle gå öfver ända. Det är nu åtminstone ett fjerdedels sekel gom vi hört den så kallade mycket goda pressen hos oss, såsom en sinistra cornix, ständigt återkomma med denna profetia. På de sednare åren har den visserligen blifvit en smula mindre högljudd; en och annan bland olycksprofeterna har neml. begynt förändra sitt talesätt så till vida, att det nu heter att de demokratiska grundsatserna, som i sjelfva verket ej äro annat än grundsatsen af frihet och jemlikhet mellan en stats. medborgare, väl må få gälla för Amerika, blott man vill låta bli att tillämpa dem i Europa. Likväl saknas ännu icke en och annan fullt rättrogen, hos hvilken önskningarna om demokratiens undergång i hela verlden äro alltför fast rotade, för att icke stundom söka en hugsvalelse i upprepandet af spådomen om dess slutliga fall äfven på andra sidan oceanen. Det kan derföre löna mödan att tid efter annan i korthet undersöka, huru sådana förutsägelser stå tillsammans med sakförhållandena, och härtill erbjuda de årligen återkommande presidentsbudskapen till kongressen ett tjenligt tillfälle. I detta afseende finna vi ock i det nu sednast afgifna budskapet åtskilliga frawiställningar om de Förenta Staternas både inre och y.tre : förhållanden, som kunna vara intressanta nog för att, i anseende till sin vigt och omfattning, förtjena tagas i betraktande äfven af europeiska ögon. Så t. ex. omförmäler detta budskap, burusom stridigheten om fiskerierna vid Newfoundland blifvit bilagda; -om de underhandlingar regeringen haft angående tvistigheterna i och för ön Cuba; om dylika underhandlingar angående en jernväg öfver landtungan vid Tehuantepec och en kanal genom Costa Rica och Nicaragua; om ett handelsfördrag afslutadt med Uruguay; en tvist med Peru om Lobosöarna uppgjord genom fullt erkännande af den sistnämnda statens rättigheter; naturvetenskapliga, nautiska och kommerciella forskningsexpeditioner med hela eskadrar, utskickade till La Platafloden, till Amazonfloden, till det inre af Afrika, till Chinesiska sjöng till norra delen af Stilla hatvet och Behringssund, samt slutligen till Japan för att öppna detsamma för den europeiska handelstrafiken och för kristendomens inflytelse. Detta visar en yttre politisk-verksamhet och betydenhet, icke medelst krångel och begär att åstadkomma sammanstötningar, utan genom ärlighet, hvarmed knappast någon annan makt på jorden i närvarande ögonblick