Aftonbladet – 31 december 1852, sida 3

Article Image
Erån den tiden hvilade den förtr,cktes ödmjuka bjeria inom en båtkomlig krets af frid och förnöjelse; en stiadigt närvarande Frälsare helgade detta hjerta till ett tempe.Föreviuna vöro tiv jordelifveta fritaade sorger och bekymmer; försvunna dess slitningar mellan hopp och fruktan ccb begör; den menskliga egenviljan var nu helt och hållet försänkt.i, den gudomliga, St kort: föreföll nu den återstående resan genom lifvet; s-8å nära, så ripande tycktes den eviga saligheten nalkas, — att jordens bittraste qval ej på bonom mer hade rågon verkan. Alla förmärkte denpa förändring i hans sätt att vara. Mirmterhet ochraskhet utmärkte bonom såsom. tillförene, och ett lugn, som ingen förolämpning eller missbandling förmådde! rubba, tycktes hafva tagit makt öfver honom. Hvad fan har kommit åt Tom? sade Legree till Sambo. För kort sedan gick hån och slokade öronen, och nu är han pigg som en gräshoppa.n Vet inte, masser; han täoker väl ta till fötters, kan jag: tro.n a : Det må han just probera på, sade Lögree med ett vildt grin; må Han inte, Sambo?v Skulle just vara roligt att se på, hi, hi, hi!. sade den svarta tomten, med ett inställsamt grin. Bositta sånt spektakel! . Att se honom plumsa i gytjan — kuta och rinna i snåren, med hundarna i hamn och häl efter sig! Voja mig! Höll just på att skratta mig Tförderfvad den gången vi jaga, efter Molly. Jag trodde de skulle äta kaf upp henne, innan jag fick dem ifrån henne. Jag tror väl hon bär märkena efter det än. Jag hoppas hon skall få bära dem till döddagars, sade Legree. Men jag säger dig, Sambo, -håll ögonen väl öppna. -Om någon negersate försöker på med något sådant, så ge honom genast sin hyra, Jo lit på mig, hvad. det anbelangars, gade Sambo. sJag skall förb—a mig klämma till, hi, hi; hi.sDetta lilla: samtal egde rum vid det att Legree steg till bäst, för att rida till grannstaden. På qvällen, när han kom tillbaka, tog han vägen till qvarteren, för att se efter om allt stod rätt ull. To vd — 2—— (Slutet följer i Supplemen:et, som åtföljer dagens tilning.)

31 december 1852, sida 3

Thumbnail