Aftonbladet – 29 december 1852, sida 1

RR Kongl. Ma:t inkomma; har häraf blifvit en följd, att ät detta vidlyftiga och högst vigtiga mål icke kunnat egnas den fullständigare utredning och behandling, som bordt och annars kunnat äga rum; hvilket jag anser mig till en börjän böra f underdånighet anmärka. Genom den nådiga remissen den 13 sistl. Juli har, med öfverlemnande af de inkomne -handlingarne uti fråga. om hemmansräntornes förenklitig, Kongl. kollegium blifvit anbefaldt att underdänigt utlätatide i ämnets afgifva. Denna nådiga befallning är, efter min uppfattning, oförtydbar deruti; att den alldeles icke indefattar någon inskränkning uti Kongl. kollögii bäde rättighet öckH pligt att i ämnets -hela vidd och säledes! öfver :alla de frägor, som dermed äga sammanheng, sig, utläta. Hade en slik inskränkning för Kongl. kollegium af Kongl. Maj:t i näder pröfvats lämplig, hade ofelbart nädigt beslut derom Kongl. kollegium till efterrättelse meddelats, likasom det skedde genom hr chefens för finansdepartementet cirkulärbref till de flesta konungens belallningshafvande åf den 8 sistl. April och genom Kongl. brefyet den 21 i samma mänad hvad Upsala län serskildt angär. Väl hafva, enligt Kongl cirkulärbrefvet-den 10 Oktober 1851, Kongl. Maj:t och Rikets. Ständer beslu tat, det grundräntans förenkling borde ske sålunda, att de deräti ingående Hufrudpersedlar bibehällas och deremotrde sä kallade smäpersedlarte tin petiningar förvandlas; mön uti: detta best kan jag destomindre finna någon inskränkning uti-ifrägavarande hänseendet innefattas, som döt enligt brefven den 8 ock 21 April blifvit deputerade öppet lemnadt att förklara sig för: qvärstäendet af nuvarande förhällandet, hvilket, såsom gäende ut på tillintetgörandet af all slags för: enkling; är i vida stöfre män afvikelsö frän konungs och rikets ständers beslut, än alla Täntors förvaåndlande till perningar, hvilket åtminstone är ett sätt till räntornas:förenklande. Jag aner derför det vära kong1.:-Kollegii ovilkorliga både rättighet och Sskyldighet att i den väckta frägan om Wi räöteförenkling på detta sätt sig uttäta: ; Af alla de sätt, som under nära ;ett och ett halft krbundrade. varit. framställde i fråga om förändring at rånteväsendet, anser jag det af konung Carl XIIinädigt bref den 16 Juli a örardnade, go 2 på nningeräntor, vara, att. för alla andra föredraga. Skälen härföre äro fullständigt utvecklade uti serskilde kommitterades. den 30April 1847.afgifne underdäniga betänkande, hvilket, till. undvikande af-vidlyftighet, härmed af mig endast Sberopnas Detta sätt för räntörnas utgörande blef ock af statsutskottet i memorial den 8 Juli 1848 a samt at borgare. och --bohoch har jemvi deständen antaget, och vid-räntegifvarnes nu verkställde hörande blifvit i tretton län. af tjugatvå, der bibehällandet af persedelränta föreslagits, yrkadt dels helt och bället och dels, med undantag. af spannemälen, beträftande alla andra persedlar...Troligt är, att yttranden i enahanda syftning. skulle i än flera län afgifvits, derest icke cirkulärbrefvet. den 8 April antagits dertör lägga binder i vägen, Anmärka hör jag äfven, hurtsom, sedan en ränteförenkling efter enahanda princip, som nu är i fråga, eller .bibebällandet at vissa hutvudpersedlar, blifvit genom kongl. brefven den 22 September 1731 och den 29 Januari 1735 tillförördnäd, sådant snart förändrades enligt rikets ständers skrifvelse den 12: September 1743 öch köngl. brefvet den 24 Januari 1744, deruti det beter, att någon förbättring i kafomarverket icke kunde ske, såsom orden lydå: vom ej bonden finge betala hela sin ränta med en wids penningesumma och bättre uppbördssätt kunde ej heller gifvas.n Denna tanka delas af mig och jag hemställer dertöre i underdänighet, ätt alla räntor böra med kontanta penningar utgöras på sätt ofvanbemälde kommitterade föreslagit. Skulle likväl tiden pröfvas ännu icke vara inne för vidtagandet af en sä grundlig reform i kammarverket, tillstyrker jag i underdänighet att det af nämnde kommitterade framställde andra. förslag, om räntornes bestämmande uti penningar, spanmäl och smör, hvilket Kongl. Maj:t i Dess nådiga proposition den 20 December 1847 jemväl gillat och godkänt, mätte än vidare tillvinna sig enahanda afseende, helst det efter mitt förmensnde äger ett öfvervägande företräde framför det nu ifrägaställde ränteförenklingssättet, deraf ojemnhet i beskattnigen mäste uppstå, hvilket är klart för en hvar, som:har sig bekant att räntorna på hemman och lägenhefer i allmänhet ärö mycket olika, så att det ena hemmanet icke äger samma ränta som det andra, hvarigenom händer att, då räntan på ett ställe består af persedlar, som föreslagits att till endast penningar förvandlas, ett fullkomligt motsatt förhällande på ett annat ställe inträffar. För det fall att-hvad jag. nu i ema eller andra hänseendet yttrat icke kan tillviona Sig Kongl. Maj:ts nådiga godkännande, bör jag i målet för öfrigt mig underdänigst utlåta. : I fråga om hvilka at de säsom hufvudpersedlar föreslagne tolf sädane må i denna egenskap bibehällas, förekommer i afseende ä: Spannemål. Nägot bestridande häraf har under ärendets handläggning i orterna icke ägt rum på annat sätt, än der alla. räntors övr i kontanta pen ningar blifvit ifrågasatt; och då af alla persedlar spanhemäl är lämpligast att säsom ränta bibehålla, varder sädant af mig i underdänighet tillstyrkt. Smör. Förändring af denna persedel har i nägra län begärts, men detta finner jag icke böra afseende tillegnas, då smör år näst spannemäl lämpligast att säsom räntepersedel bibehålla, helst de begge uttrycka bvar sin del af jordens atkastning. 2 Dagsverken. Ett nära allmänt bestridande bar mött bibehållandet af denna persedel,. helst bland de aderton län, der. detta föreslagits, sädant. motsägts åf. deputerade i sexton låp, äfvensom: konunfens od Md i TN on anttkt denbä ars Jti kongl. kollej une derdäniga utl en den 18 Öktober 1810 des 8. December 1828, angående: ränteförebkling, ansägos ock dagsverken icke böra såsom ränteperser al