Aftonbladet – 27 december 1852, sida 1

Kungsholmen. ANNONSER emottagas å Aftonblad gkulle störta ministeren eller också alltför! mycket binda dess händer vid uppfyllandet af: de frikostiga löftena till dess protektionistitka vänner. Disraeli ställde ett amendement och återtog det när han såg att det ej skulle gå igenom, endast för att ännu en liten tid fs sitta qvar vid väldet. Palmerston var Edelmodig och förbarmande, och frihandelns gruudsatser erkändes af parlamentet utan att ännv bortkasta. Derby-Disraeli. Kom så budgeten. Disraeli tänkte hör göra ett lysande mirakel, klippa här och ekarfva der. och med-ett snillrikt hocus pocus förvända sy-! nen på -både frihandlare. och protektionister. Våra läsare känna redan detväsentliga af! detta förslag, som i början tycktes vinna bådel: pressens .och handelsverldexg bifall. Menl snart vände sig bladet; isallavrår af landet höllos. möten emot: Disraelisförslag, och pro-Å vinspresgen uttalade sig i samma syftning med en sällsynt enighet och: energi. Då vände också de stora tidningarne, och Times, ror såg hvad tiden.var liden; tog alldeles sin handl från Disraeli. Diskussionen,-4 underhuset fortfor en hel vecka, från fredagen den 107 til thorsdagen den 16... Öfvermodig genom sin förunderliga frälsning undan Villiers svärd, hade ministeren först velat-göra omröstningen öfver budgeten i odess helhet. till kabinettsfråga. Men Bir Charles. Wood och sit James Graham stäckte under diskussionen betydligt detta. öfvermod, och slutligen befanns skattkammarkanslern villig attsmöttaga aven dementer till alla punkterna-endast han kunde rädda någon. del af principen. Det-skulle blifva för vidlyftigt att här redogöra förvden kedja af motsägelser hvari han nu invecklade sig Icke heller äga vi ännu tillgång till diskussionen underdetvå sista dagarne, hvilken utan: tvifvel närmast föranledde voteringens utgång: Äfven princigen af hustaxans utsträckning, det sista nödankaret brast, och dermed hvarje möjlighet för kabinettet Derby att längre upprätthålla sitt vacklande välde. r tEnskildheterna af denifrågavarande budgeten kunna mindre intressera oss. Hufvudsyftet: med den första retolutionen, som ver föremål för den omnämnde voteringen, var att genom husskatteds utsträckning till ett be: tydligt ental af städernas mindre bemedlade invånare straffa städerna för den anda af industriellt och politiskt framskridande, som utgör denna skolas värsta skuggrädsla; och skaffa en motsvarande lättnad åt åkerbruksintresset, nemligen de stora jordegarne. Liksom de bekanta motionerna vid sista riksdagen, har detta nya förslag. af Englands sallvarsamma statsmän syftat på att väcka misstrognde och ilivilja mellan städerha och landsbygden, genom skatteökning stäfja de: sednares liberala reformsträfvanden och genom skåattelindring belöna den sednares politiska bekymmerslöshets : gå Om dem blifvabde ministörens sammansättning kunna vi ännu meddela endast gissningar. Telegrafunderrätteken -angifver: blott, att grefve Derby såsom sin eftetträdare:skulle hos drottningen. hafva rekommenderat .markisen af Lansdowne, lordJohn Russells politiska vän och: bir Robert Peelsaväktigabundsförvandt i 1846 års finansiella reformer. Samma depesch nämner att Earlen afr Aberdeen blifvit kallad -tilldrottningens Vare hörmed hurusom :helst;.säkert ärvått-engelska nationen-ej.i detta, ögonblick förgätit att det var ett Whigkabinett som genomdref. repealen af korporationeoch-test-akten,som genomförde parlamentsreformen ech katolska emaneipationeny: och some genom, massan: af! sitt. parti stärkte sir. Robert Peels--leder. -Dettaparti skall utan, tvifvel i-en renad.gestalt-ingåidet nya kabinettet åtminstone -gäsom -en -vigtig beståndsdel. Times: tycke numera hafva :alldeles-öfverVunnit sin gamla fruktan för Manchesterskolan, och. talar ogenerad om sannolikheten af en koalition. mellan: -Whige,-Peeliter och Cobdenska skolany, Äfven Peeliternas egen-örgan ,Morning Chroniele, meddelar utan reservation-envinsänd artikel . af -ssmma nes -oVisvilja ej ånlåtar-08e på förutsäHi ömiden nya.regeringens. sammansätt; hvaronv visdessutom. snart nog kunna ferhälla underrättelser. . Om en Cobden eller WW Bright. ej. denna gång finner vägen öppen WiDrottningens rådsbord, ehuru troligt såär, skall denna väg numera ej längre lilva stängd för dem och deras parti. ugland är, i trotts af alla de uggleskrän, på seduare tider här och annorstädes Nit uppstämda om dess parlamentariska ses sförderflighet och olycksprofetiorna 8 svart förestående undergång genom ter, i detta ögonblick enigare än det onsin varit, sSkillnaden mellan garna -och,: Whigpartierna är för längesedan likaledes den melian fribandlare och ister. Viddden andra voteringenianvarit en frikostig hand som hade sörjt för Vid hennes sida, och tryckande sig tätt ittorsent ting flinka Am on föråtnn Re os