Aftonbladet – 27 december 1852, sida 1

dagar och Thorsda STOOKHOLM; den 27 December. Vi yttrade för några veckor sedan att sden Derbyska mittietörens dagar voro räknade.! England kan minet af alla lätider bära något tillbakaskridande i sin förvaltning. Det rcaktionära kabinettet har oförtrutet vändt kap-: pan efter alla opinionens-vindar för att ännu; någon liten tid kunna hålla sig vid den ljufva! makten, men länge kunde dock ej ett sådant dubbelt spel räcka, och efter en med 19 1östers minoritet förlorad votering öfver förstal momentet af Disraelis finansförslag i underhuset den 16 dennes, har enligt en telegrafdepeech som läsaren återfinner under vär utrikes afdelning, den Derbyska iministeren följande dagen ingifvit sina afskedsansökvingar. Omkring 10 månader har denna liga sutit! vid styret. Den Kerrskande despotiskt reaktionära vinden, som i år blåst så väldigt öfver hela den euröpeiska kontinenten, skulle väl också rimligtvis sända några fläktar öfver Kanalen. Det Russelska kabinettet var utan styrka; och knektväldets seger i Frankrike d. 2 December, ehuru betraktad med afsky af kärpan utaf folket, skulle ovillkorligen framkalla öfvermodet och sjelfförtröstan hos detifölkfriltetsfientliga partiet vester orå Kanalen. Detta I I I i i fr är ej den egentliga garbla aristekratien, utan en yngre uppsättning, som närmast torde Mot-) svara andra länders höga och högtsträfvande byråkrati. Medelmåttor, som ej funno en nog iysande framtid: under netiofens jemna framåtskridande,ridderliga fantaster, hvilkas ögon feodalmaktens glittranBe: symboler förbländat, effektsökare; hvilka gjort tilP sitt: högsta mål att-förvåna verldet, och slutligen ren obe tydligheter, med begärligbetsframklifvande art fylla Ge lediga tummen; sädån blef ocksåFebruariministerens sammansättning, hvars äre gaste Tory och redbaraste fnan var presiden-, ten; earlen af Derby. Hela sarinransättningen stod ien värdig överensstämmelse med: den, oe k; g vänner; eller med ändra ord; panlarsentariskt konstitutionella fegeringssättets vedersakare i det öfriga Buropa. Denna skola kallar sig gerna den Bistoriska, och söker i införandet af förflutna tidera inrättningar att refia sambället från detslamm; som den sistå tidens rörelser enligt deras åsigt, upprört på samhällenas yta; men degå i sina; historiska reformåtgärder endast tillbaka till den tidpunkt då deras egen kast börjat tillvälla sig en onaturlig makt och inflytande. Det 16:de och 17:de seklet med dess centra-! liserande embetsmannävälde och dess ursinviga höflyx, är deras ideal; men de akta sig goga för att vända sin historiska: blick litet; jängrec tillbaka i tiden) då ännu. en ren och mäktig demokrati, med allmän oniröstning, stod vid den inskränkta konungamaktens sida; pPrivilegiers ör! denna historiska skolas lösen, icke blott politiska utan äfven andliga. Enligt derascbegrepp finnes ingen administrativ insigt utom embetsmannakårernas; ingen religiös lyftning utom den stela statskyrkan, iniet förnuft, intet snille, utom en privilegierad klass af förnäma belespriter. Behöfve vi påminna om den plagierande Disraeli, den fosforistiske lord Manners, den patetiske Pakirfgton, Beresford: med ryttaresinneto, m, fl. Sädana menniskor hafva den åsigten att lagar och grundsatser äro gjorda för sämre folk, och att de sjelfva arbeta för så höga syften. satt deras handlingar ej hemfalla under vanlig tr a I j i j l servatjva. j intressen ) Hon löst troddes samvetes förärin Väg lä h ; ÅR ligt få gittå qvar vite gått in på allting, endå kastad från. Downinggrundsatser, endast för Ht änd slippa resignera. En medgörligar kansler än Disraeli kunde: mean z iers kom med sin bekanta motion: