Aftonbladet – 21 december 1852, sida 1

Allt hvad vi göra vår nästa, det görå vi Gudix sade Tom. if Det är ingen dum teologi, det, Tom; bättre, min. sann, än doktor B. predikar, det lofvar jag, sade St. Clare. Samtalet afböts här af några främmande som anmäldes. Maria S:t Clare kände Evas förlust så djupt som hör förmådde känna någonting; och alldenstund hon var eb qvinna, som hade en stor förmåga att göra hvar och en olycklig när hon var det sjelf, så hade hennes uppassande omgifning ännu större skäl att beklaga den unga flickans bortgång, hvars intagande sätt och ömma bemedlingar så ofta varit för dem en sköld mot modrens tyranniska. och sjelfviska anspråk. Den stackars gamla dadda isynnerhet, hvars hjerta, afvandt från alla familjband, funnit sin enda tröst i detta älskliga väsen, var nästan alldeles förtviflad. Hon grät dag och natt, och var, till följd: af sin ytterliga sorg, mindre skicklig och fa än vanligt i sina tjensteåligganden hos sin fru, hvilket samkade en storm af bannor öfver hennes värnlösa hufvud. Miss Ophelia kände förlusten; men i hennes goda och redliga hjerta bar den frukt för ett oförgängligt lif. Hon hade blifvit vekare och mildare; och ehuru hon var lika trägen i uppfyllandet af hvarje pligt, så skedde det nu med en renad och lugn uppsyn, Såsom en den der ej samtalade med sitt hjerta förgäfves. Hon var flitigare med Topsys undervisning, — hon undervisade henne förnämligast ur bibeln, — var ej mer rädd att bli vidrörd af henne, och visade ingen illa dold vämjelse för henne, emedan hon ej kände någon sådan. Hon betraktade henne nu genom den mildrade dager, som Evas hand först utbredt för hennes ögon, och såg i henne endast ett odödligt väsen, som Gud hade skickat i hennes väg för att at henne ledas till fromhet ock helighet. : Topsy blef visserligen ej med ens ett helgon; Men Evas lif och död verkade på henne en märklig frvandling. Den stenhårda likgiltigheten var försvunnen; och der fanns nu känslighet, hopp, åhåga, och sträfvan till det goda, — en kamp, de afbruten, ofta hvilande,; men snart åter förnyad. En dag, då miss Ophelia skickat bud på Topsy, gömde denna, i det hon kom springandes, hastigt någonting i barmen. (TFartae Y