Article Image
samvetsfriden under den store Gustaf Adolf,l att han aldrig begått något medborgerligt brott, i att religionens väktare drifvit honom bort,l! emedan han var vådlig för den svenska kyr t kan, att han uppväckt tvifvel mot religionensl1 sanning, så svåra att han måste förjagas. Dåls skola måhända främlingarne le betydelsefullt och tänka att den rena evangeliska läran i Sverige måste vara lösligt grundad då enje stackars kroppsligt och andligt bruten, blöd-l! sinnig tiggare kan vara så farlig för dess be-l! sånd. Och måhända skola de undra hvadl! Sveriges prester hafva att beställa, då de ejl ha tillfälle att sjelfva försvara sin lära motl!t angreppen af så litet fruktansvärda fiender. Del: veta ej att våra prester hafva så mycket att tänka ( på boställen och tionde och konstitutionsut-s skolt och bankoutskott, att de måste öfver-l: lemna slärans försvar, åt länsmän och stads-: fiskaler. Om det är ett brott att i skrift erkänna sig ! ej kunna begripa kvad man ej förstår — ochi vi hafva ingalunda öfverekylt det klandervärda i saken, hvarför Pettersson landsförvises, —I så må sex månaders hårdt fingelse kunna an l4 sex såsom en folit tillräcklig straffitgärd. Ejl,; underligt att de som så bestraffas lätt be-l! trakta sig såsom martyrer för sin tro, och attl. är i fråga, såsom vi hört omtal( Jas, gerna gjorde sig en ära af sit lidandel uttydde de två initialerna m betydande Fri-l. svararea, Man hade hoppats attl, den verldsliga makten skulle låta det dervid bero, och att Kongl. Maj:t skulle bevilja hans nådeangökar. Denna förhoppning har blifvit eviken, af den anledning har man gissat, att regeringen trott sig en gång böra statuera ett exempel af stränghet mot så kallade tidningsansvaringar. Om så är, synes exemplet icke rätt väl valdt, då en annan tidning, som just icke är känd för det ädlaste bruk af tryckfriheten, veterligen och utan åtal får begagna ansvaringar, som för tryckfrihetsbro:t äro dömda förlustiga heder och ära, som äro förfallna till flerfalldiga fängelsestraff, för hvilkas undergående de i brist af ett regelbundet hem förgäfves af lagens tjenare sökas i uthus l! och andra gömslen, då samma tidninga rättal utgifvare nyligen vågat offentigt jemföra sig med verldens frälsare, — hvari statskyrkans prester tvifvelsutan icke finna något gäckeril mot religionen, — och kalla Kongl. Maj:ts tom för våld och orätt, — hvari våra rättslärde tvifvelsutan icke finna någon förnärmelse mot rikets högsta myndighet. Men den tidningen heter ej Demokratien; den predikar helt andra läror, det vet hvar och en, den har derför att glädja sig åt ett högre bifall, och det kan derföre vara lätt förklarligt hvarföre ej den utväljes då det handlar om att statuera ett afskräckande exempel i afseende på tryckfrihetens missbruk. ee -— Vi anföra efter P. T.: Så svart stunden till H. K. H. Kropprinsessans förlossning nalkades, underrättades derom, genom H. KE. H:s hofmästariona, DD. MM. Konuogen, Drottningen och Enkedrottningen, äfvensom de af Deras Excellenser cch deras fruar, bvilia K. M. genom nädiga bref anmodat att säsom vittnen vara tillstädes och underteckna det protokoll, som vid detta tillfälle fördes af hans exc. hr statsministern för utrikes örenderna. Sedan H. K. H. kl. 12 lyckligen blifvit förlöst och protokollet af DD. MM. samt af DD. EE. hr grefve Carl De Geer, hr grefve Carl Löwenbjelm, hr friherre Gustaf Nils Algernon Stjerneld, hr Fredrie Due och hr grefve Gustaf Adolph Sparre samt fru grefvinnan Charlotta Letitia Skjöldebrand, född Evnes, fru friherrionan Wilhelmina Sjerneld, född grefvinna Gyldenstolpe, fru Aletba Due, tödd Sibern, och fru grefvinnan Sophia Sparre, född grefvinna Bonde, andertecknadt), lät K. M:ts öfverstekammarherre, genom den vid hofvet vattbafvande cfficern af artilleriet, gifva tecken till salutskotters lossande. Efter det ofvanberörde protokoll var undertecknadt SNR. M. Drottningen sjelf bära det koagl. barnet ut i TR EK. H. Krorprinsessans yttre rum, att N oonder voro till stor mängd för: visa det för dem, v o möngd samlade. Bland de närvarande syntes DD. EE. Rikets Herrer, hrr serafimerriddare, svenska och norska statsrädets ledamöter, H. M. Konungens af Nederilärderna ministre plenipotentiaire vid kongl. svenska och norska hofven, hr Gevers, ledamöter af Konungens högsta domstol, hofstaterne, presenterade daner samt civila och militära embetsmän. Sirsxt efter kl. 1 e. m. begåfvo sig H. M. Enkedrottningen, DD. KK. HH. Kronprinsen och Arffurgsrne samt de herrar och frusr, som förlossningen öfvervarit, äfvensom de kavaljerer och damer, hvilka då voro vid bofvet tillstädes, till kongl. slottskapellet. Tacksägelsem förrättades af öfverhofpredikanten Nordenson. . . Kort derefter sammanträdde interimsregeringen, i H. K. H. Krooprinsens öfvervaro, cci tillkäonagaf H. K. H., ä H. M. Konungens höga vägnar, till protokollet, att den nyfödde kongl. prinsen kommer ett i dopet erhålla namnen Carl Oscar Wilhelm Fredric. HH. M. Konungen behagar sjelf i nåder blifva fadder vid det kongl. barnets dop, samt har derjemte bjudit till faddrar: DD. MM. Drottningen ceh Enkedrotningen, DD. MM. Kocungen och Drottningen at Nederländerna, H. K. H. Krovprinsessans höga föraldrar, II. K. H. prins Fredric af Nederländerna med dess gemäl, född i ongl. prinsessa af Preussen, samt H. K. H. Avftärsten hertigen af Östergöthland. Dagen före döpelseakten blifzer, genom en härold, usder pukor och trumpeter efter vanligheten oftentligen kungjordt, att den kongl. arflurstens dop kommer att den påföljande dagen förrättas ä kongl. slottet. ) Fru grefsionan De Geer och fru grefvinnan Löwenbjelm voro af opssslighet samt fru grefvinnan Gyldenstolpe i anseende till sin djupa sorg hindrade att vid tillfället sig inställa. a — Vi anföra ur P. T.: E. M:t har den 11 dennes förordnat assessoren i Götha bofrätt G. A. Falk att tills vidare förestå ett ledigt hofrättsräds-embete i samma hofrätt, med ätnjutande af de nämnde embete ätföljande inkomster. —K. M. har den 7 dennes på ansökning, beviljat under-löjtnanten vid Södermanlands regemente N. L. Arvedson afsked ur krigstjensten. Ägaren till Carlforss i Wermlands län belägna a hen rädmanenn ÅA. Liuonoavist har erhållit

15 december 1852, sida 2

Thumbnail