Aftonbladet – 13 december 1852, sida 2

————A ... nn n—ssme6svee—— -—---sseee———x ——---20 si 1 3 keln i en republikansk trosbekännelse: salla menniskor födas fria och jemlikar. Pahl sade Alfred, detta är en af Tom Jeffersons smakbitar af fransk känslosamhet och skojeri. Det är rent af löjligt att komma fram med något sådant bland osg nu för tiden. jla så är det verkligen,, sade Augustin med eftertryck. Yr Emedans, sade Alfred, vi kunna temligen tydligt se och finna att menniskorna icke födas fria, eller jemlika; de födas allt annat utom det. För min del anser jag en god hälft af det der republikanska ordandet för bara dratvel. Det är de uppfostrade, de förmögna, de pödade, som böra hafva lika rättigheter, och icke pacet.n Bara du kan hålla packet i den öfvertygelsens, sade Augustin. I Frankrike tog folket en gång makten i sina händer. Det är just derför det skall qväsas, och det med allvar och kraftv, sade Alfred i det han satte sin fot hårdt på marken, som om han trampat på någon. Men det blir ett knäfla nappatag om de få luft, sade Augustin, — såsom på S:t Domingo, till exempel. Pah! Vi skola sätta stopp för sådant här i landet. Vi måste göra front mot allt det der agiterandet för uppfostran och undervisning som grasserar nu för tiden; de lägre klasserna böra icke få uppfostran.v Det få de våra böner förutan, sade Augustin; uppfostrade blifva de, och vi böra endast tillse huru de blifva det. Vårt system är att uppfostra dem i råhet och barbari. Vi afslita alla hyfsande band och göra dem till osjäliga kreatur; och få de en gång öfvertaget, så få vi äta vära gerningars frukt. De skola aldrig få öfvertaget! sade Alfred. Rätt så!v sade Augustin, släpp på ångan, slut till säkerhetsventilen, och sätt dig ofvanpå, och se sedan till hvar du hamnar., Nå, vi vilja se. Jag är icke rädd att sitta på ventilen så länge pannorna äro säkra och machineriet går sin jemna gäång. aHögadeln på Ludvig den Sextondes tid tänkte