Aftonbladet – 13 december 1852, sida 2

Vi påminna oss att det närmast föregående på egen undersökning grundade arbete om den Lingska gymnastiken, byarmed liiteratu-! ren blilvit riktad, äfven är af en tysk författare, hr Rorhstein, hvilken likaledes i uppdrag af den preussiska regeringen såsom resande uppehöll sig någon tid i Stockholm för att, såsom vi tro, hulfvadsakligen ur militärgymnastisk synpunkt, taga kännedom af vårt centralinstitut och derefter utgaf sitt af kännare högt värderade arbete. Rättvisan fordrar dock här det erkännande, att åtminstone den pedagogiska delen af gymnastiken blifvit behandlad på ett förträffligt sätt för undervisningens behof uti ett särskildt arbete äfven af en bland våra inhemska gymnaster. Den af hr G. Nybleus i detta, afseende utgifna lärobok i gymnastik har ett utmärkt värde och förtjenade att blifva allmännare känd och att allmännare begagnas vid ungdomens, handledning i kroppsöfningar än hittils tyckes hafva varit fallet. Men vi återkomma till det nya utländska arbetet. När vi erinra oss, att det egentligen var för att befordra den militära och pedagogiska gymnastikens utbildning i vårt land, som det gymnastiska centralinstitutet i Stockholm inrättades, kan en uppgift, som förekommer i det nu från Tyskland anmälda arbetey svårligen undgå att härstädes ådraga sig en viss uppmärksamhet. Såsom bekant är, skulle den Lingska gymnastiken, enligt mästarens eget system, omfatta fyra särskilda grenar: den pedagogiska, den militära, den medicinska och den esteiska. Den sistnäxinda blef vil aldrig ens af Ling sjelf bragt i utöfniog och torde således ännu kunna räknas till de ideala pretentionerna,; men de tre förstnämnda erhöllo deremot redan af mästaren en sjelfständig utbildning. Man erfar nu af den tyske författaren, som studerat hos Lings lärjungar och synes hafva erhållit deras förtroliga meddelanden, att lärjungarne betydligt afvikit från denna mästarens lära, och att enkannerligen br Branting numera icke vill veta af någon annan gymnastik än en medicinsk, som skall omfatta alla öfriga orenar. (?) Att den tyske läkaren äfven för sin del biträder denna åsigt, kan icke så mycket förvåna, som att densamma vunnit stöd hos eller till och med — i fall uppgiften eljest är grundad — blifvit honom likasom ingifven af Lings egen efterträdare vid det gymnastiska centralinstitutet i Stockholm. Emeliertid synes det vara i full öfverensstämmelse med denna åsigt, som det kongl. svenska gymnastiska centralinstitutet nu uti hr Neumanns arbete blifvit förvandladt till shr Brantings kur-sal. Ty sådan är den benämning, hvarunder denna statens för helt andra ändamål inrättade anstalt af den tyske författaren omtalas. (Att deremot i Stockholm äfven finnes en annan gymnastikinrättning, som verkligen har ett uteslutande medicinskt syfte, hvars föreståndare äfven sjelf är läkare och som derföre med vida mera skäl kunde benämnas kursalv, synes helt och hållet hafva undgått den till hr Branting adresserade utländske läkarens uppmärksamhet.) Vi misskänna för vår del på intet sätt gymnastikens kurativa värde eller de stora förtjenster hr Branting har af sjukgymnastikens utbildning. Vi glädja oss fastmera uppriktigt åt de framgångar, som vi då och då höra omtalas såsom af honom på detta fält vunna. Men vi kunna icke gilla, att vare sig den pedagogiska eller den militära gymnastiken skola tillbakasättas förden medicinska vid en anstalt, hvars egentliga syfte just är att utbilda de förra samt att bilda lärare för gymnastikens allmännare utöfning i landet. Då det emellertid numera, och sedan det här omtalade arbetet hunnit blifva allmännare kändt, icke torde dröja länge, innan det kongl. svenska institutet kommer att i den utländska medicinska litteraturen: figurera såsom en kursal, vore det visserligen af intresse att erfara, huruvida den kongl.-svenska öfverstyrelsen för medicinalverket i riket eller kongl. sundhetskollegium ännu fortfar att vara officielt okunnigt om denna kursals tillvaro.