Aftonbladet – 8 december 1852, sida 2

MUSIK. På den soirg, som i går afton gafs till förmån för en af ett långvarigt nervlidande hemsökt musikälskare, var hr De la Croixs salong alldeles öfverfylld af åhörare. Soirgens första nummer utgjordes af en violin-qvartett i fyra satser af hr kapellmästaren Foroni. Den tyektes vara med mycken omsorg utarbetad och om den kanske icke just utmärkte sig för någon mera framstående egendomlighet, var det dock en komposition, som man med intresse åhörde. Den utfördes af hrr dAubert, Randel, Lindroth och Arnold på ett ganska förtjenstfullt sätt. Af m:ll Normani fick man höra en aria ur Don Juam. Det var Donna Annas stora aria i fjerde (ursprungligen andra) akten. Skönare toner än de, uti hvilka Donna Anna här låter sin resignation och sina högstämda känslor utgjuta sig, har väl knappast Mozart sjelf diktat. Såväl för valet som för den omsorgsfulla exekutionen deraf måste man stanna i förbindelse hos m:ll Normani om hon än måhända icke lyckats tränga ända till djupet af denna herrliga skapelse. Hr Ludvig Norman spelade en af honom sjelf komponerad fantasi öfver tvenne svenska folkvisor, af hvilka den ena var den för sin känslofulla och bjertliga melodi särdeles utmärkta: Allt under blåa fästet der sitta stjernor smås samt den andra, den genom sin hurtighet och munterhet den första så motsatta, Men i sitt slag föga mindre utmärkta: Kom du min Kjerstin, så vele vi svängan. Valet var onekligen godt och hr N. utmärkte sig äfven genom en noggrann och flärd lös exekution deraf. Vidare förekommo ett par qvartetter, sjungna af våra bästa sångare vid kongl. teatern; den första, som vi tro af Marschner, med något imposant i sina allvarliga toner; den sednare af Josephson, vacker och liflig. Äfven den intressante violinisten hr Otto von Königslöw hade lemnat benäget biträde vid denna soirge. Han spelade en svår Ciaccora. (ett slags gammalmodig dans) af Sebastian Bach, med Pianoforteackompagnemang af Mendelzobn-Bartholdy. Såväl i denna som i en annan modern och briljant komposition, om vi icke bedraga oss, af Ernst, hvilken hr K. hade den artigheten att spela i stället för den, tilfölje af m:ll Michals sjukdom, ute.