Aftonbladet – 8 december 1852, sida 2

Preussens politik i tullföreningsfrågan. Efter talets slut utbragtes ett trefaldigt hochs för konungen, och kamrarne begåfvo sig till sina församlingsrum. De särskilda fraktionerna i andra kammaren betecknas sålunda: 1) Venstern med v. Vincke som chef; 2) venstra centern eller partiet Riedel; 3) partiet Osterratb, den katolska fraktionen, som intagit sin plats i centern; 4) Bethmann-Hollwegska partiet, och slutligen 5) högern, hvars särskilda nyanseringar ännu icke åtskiljt sig. Första kammaren valde d. 30 Nov. grefve Rittberg till president ad interim. 18 platser äro ännu obesatta. Orsaken att konungen icke i egen person öppnade kamrarne lärer varit, att han icke ville bringa kamrarne i nödvändighet att diskutera en adress, som kunnat gifva anledning till häftiga förhandlingar och synnerligen skulle föranledt det katolska partiet att komma fram med den religiösa frågan. Den 26 Nov. undertecknades i Berlin den förut omtalade traktaten om det thiiringska tulloch handelsförbundets fortfarande och den 27 Nov. traktaten om detta förbunds anslutning till Septembertraktaten. Bresl. Zeit.. vill veta att en af den aflidne statssekreteraren Websters sista politiska handlingar var en cirkulärdepesch angående Öresundstullen, som också blifvit tillställd det preussiska kabinettet och hvari bestämdt uttalas, att den tid nu ändtligen synes vara kommen, då man icke längre passivt bör tåla denna mot hvarje princip så väl som mot naturoch folkrätten stridande tull. Till detta ändamål föreslår han att träda i underhandlingar, för att träffa nödiga mått och steg till sundstullens upphäfvande. Frankfurt. Kommissarien för den tyska flottan, hr Fischer, har kommit till Frankfurt, för att inför förbundsdagen aflägga berättelse om utsigterna att. få afyttra denna besvärliga skatt. Det ser mörkt ut i detta hänseende: underhandlingarne med Brasilien ha icke ledt till något resultat och Österrikes anbud på tvenne skepp torde icke vara antagliga; Den lagstiftande församlingen hade beslutat att icke deltaga i de till den 29 Nov. at senaten utskrifna valen af senatsledamöter. Förbundsdagens politiska utskott, som af denna anledning sammanträdt, skall ha för afeigt att utnämna en förbundskommissarie för Frankfart; för att, såsom det heter, göra ett slut på partiernas sjelfregeringn. ÖSTERRIKE. Det berättas att koalitionen, i händelse att ingen öfverenskommelse uppnås med Preussen, endast vill afsluta ett provisoriskt förbund med Österrike. Från Wien skall, efter hvad en korrespondent vill veta, i anledning af franska kejsardömets proklamerande, föreslås en kongress af Rysslands, Österrikes och Preussens moInarker i Warschau och att den österrikiska kejsaren derifrån skall beledsaga konung Fredrik Wilhelm till Berlin. ITALIEN. Giobertis den 23 dennes i Turin firade likbegängelse var en verklig nationalfest. Redan från tidigt på morgonen var hela staden irörelse; på de förnämsta gatorna voro bodarna stängda och från många fönster fladdrade trefärgade fanor med sorgflor. Det herrligaste solsken gynnade dagens högtidlighet, Från alla båll strömmade nationalgardet i paraduniform till Corpus-Dominikyrkan, hvars angränsande gator och platser — deribland den ofantliga Piazza dItalia — voro uppfyllda af 50 till 60.000 menniskor. Giobertis likkista var uppställd på en präktig katafalk i nämnda kyrka, hvilken såväl inuti som utvändigt på fasaden var klädd med svart, guldbroderadt tyg. Universitetet, parlamentet, domstolarne, alla korporationer, hvaribland äfven arbetareassociationerna, voro representerade genom deputationer. Omkring kl. 11 på förmiddagen satte sig tåget med, svårighet i rörelse genom trängseln på gatorna. Hörnen af bårtäcket appburos. af ministerpresidenten grefve Cavour, Turins syndicus grefve Bellona, kammarpresidenten Ratazzi samt universitetets rektor. Sardinska regeringens förslag om beviljandet af en summa för upprättandet af ett nationalmonument åt konung Carl Alberts minne gaf den 23 November i deputeradekammaren anledning till en ganska liflig diskussion, som slöts med antagandet af en af vederbörande utskott föreslagen motiverad dagordning, som innefattade ett klander mot styrelsen. Dags ordningen var affattad i följande ordalag : Kammaren som är af den åsigt, att det är nödigt att skrida till en ny undersökning i afseende på platsen der monumentet öfver Carl Albert bör uppresas, afhåller sig för närvarande från öfverläggning om förevarande proposition, och inbjudande ministeren att framlögga ett nytt försiag, öfvergår till dagordningen. Genom antagandet af detta förslag synes kammaren på samma gång ha velat klandra den för monumentet valda platsen samt det, utan öppnandet af någon täflan, gjorda valet af Manochetti för dess utförande, äfvensom förslaget att gjuta statyn i Frankrike, i stället att anförtro denna operation åt något inhemskt gjuteri. 1 samma session valde deputerade kammaren genom lottdragning den deputation, som å dess vägnar skulle bevista Giobertis begrafning. Sedan grefve Cavour blifvit utnämnd till konseljpresident, så har nytt deputeradeval blifvit anstäldt i Turin, hvarvid grefven med stor majoritet blef återvald. Österrikiska sändebudet vid hofvet i Turin, grefve Apponi,har erhållit befallning att återgl COS PRE UR GE a Ke ; OTEL KN Ro Sola Sorg