Aftonbladet – 8 december 1852, sida 1

jag skulle späka karlen; och slutligen kommo vi öfverens att om jag kunde gripa honom, så skulle jag få honon att göra försök med. Så utvaldes en sex-till sju man med bössor och hundar, för att göra jagt på honom Menniskorna kunna, vet kusin, känna sig lika uppiggad af en menniskojagt som af en bjortjagt, bara sådant är bruk ligt; visst och sant är, att jag sjelf kände mig litet pick hägad, ehuru jag endast deltog i partiet sågom ett slag medlare, i fall han skulle bli gripen. Nåväl; hundarna drefvo och skällde, och viredo oc) Hängde, och slutligen stötte vi upp honom. Han spran; och hoppade som en råbock, och höll: oss varma en goc stund; men slutligen intrasslade ban sig i en ogenom tränglig rörskog; då satte han sig till motvärn, och jag försäkrar er, han slögs mot hundarna gom en hel kar Han slängde undan dem till höger och venster, och dö. dade verkligen tre af dem med. blotta näfvarna, då et bösskott träffade honom, och han föll, sårad och blödande nästan invid min fot. Denstackars karlen såg upp pi mig med ett uttryck i sitt öga af manlighet och förtvif. lan på en och samma gång. Jag afvärjde hundarna och jägarskaran som kom flygande, och reklamerade honom som min fånge. Det var med rhöda jag kunde hindre dem att skjuta honom, i framgångens itver; men jag åbe. ropade mig den gjorda öfverenskömmelsen, och Alfrec sålde honom åt mig. Nu tog jag honom om händer, och nom fjorton dagar hade jag gjort honom så spak och andergifven som ens hjerta nögonsin kunde önska.n Hvad i all verlden gjorde du med honom? sade Maria. Jo det var en mycket simpel kur. Jag tog honom min egen kammare, lät tillreda en god säng åt honom, örband hans sår, och skötte honom sjelf, tills han rikigt kom på fötterna igen. Sedan lät jag utfärda frihets ref åt honom, och sade Honom att han kunde gå nu än behagade.s Nå, gick ban ?, sade mies Ophelia. Nej. Den token slet sönder dokumentet, och sade tt han ej ville lemna mig. Jag har aldrig baft en dugigare, bättre tjenare, trogen och pålitlig som härdadt stål. dan antog sedermera kristendomen, och blef mild och god