Korrespondens från Amerika. Newyork den 4 November 1852. Då jag sistl. Juli lemnade mitt fädernesland för att besöka Nordamerikas Förenta Stater, uppstod hos mig den önskan, att jag måtte comma i tillfälle att meddela mina landsmän några upplysningar rörande hbärvarande förnållanden. Jag tager mig derföre friheten annålla, att redaktionen täcktes i Aftonbladet nföra följande meddelanden. Efter en lyckosam resa öfver bafvet anlände jag illika med 130 andra passagerare till Newyork dem I8 sistl. Sept. Det intryck, som första anblicken af ;den Nya Verlden väckte uti vära af läng sjöresa uttröttade sinnen, kan icke med ord beskrifvas. Det som förs t mötte vära ögon var stränderna at New Yersey och Long Island samt det stora antal af far-yg, som längt ut till sjös uppfylla farvattnet. På stränderna utvecklar sig en rik och herrlig natur, för. skönad af en stor rikedom af utomordentligt vackra byggnader, villor och landtställen. På det ännu vidöppna hafvet hvimlar en mäktig flotta af ankommande och utgående fartyg, af hvilka ett stort antal medföra emigranter till och ifrän Amerika (till Australia,). Man kan säga att till detta land flödar en beständig ström af emigranter. Jemte värt fartyg sägos på samma gång 4 andra passagerarefartyg inkomma, bland hvilka voro tvenne stora paketskepp, hvardera med flera hundrade passagerare. Dagen före vär ankomst sades 2000 passagerare hafva anländt till Newyork, och den dag vi anlände torde ett icke mindre antal hafva beträdt Amerikas jord. Nägra dagar efter vär ankomst hade likaledes 4939 emigranter med 17 passagerarefartyg på 48 timmar anländt till Newyork. Säger nära 5000 emigranter på tvenne dygn till en hamn af detta land! Bevisen uppå amerikanarens industri varseblitver man redan längt ute på hafvet. De amerikanska lotsarne, som tillhöra fria bolag, segla med oöfverträffligt snabbseglande slupar de ankommande fartygen till mötes ända till 30 (sjö-) mil ut på det fria, öppna hafvet. Närmare landet verseblifver man ett stort antal bogseringsbätar, hvilla lägga an vid de ankommande fartygen och erbjuda sin tjenst. Vär kapten hade beslutat att icke begag: ig af ängbät; men plötsligen ankom en af dessa icsseringsbätar, man begynte underhandla om priset, och vi hade genast en steamer fästad vid vär sida, som förde oss inom nägra timmar till Newyorks hamn. Vi ankommo till Newyork pä en lördagsatton. Det första vi således i denna stora och underbara stad hade att besöka var dess kyrkor. Också torde det hafva varit ganska få af passagerarne, som icke följande dagen bivistade någon gudstjenst. Mig förde inre böjelse jemte relationer till en baptistkyrka. Vid ingängen presenterades jag för dagens predikant, en äldre man. Denne tadlade i skarpa ordalag vär konung, som kunnat förvisa en sädan man som bap