Aftonbladet – 6 december 1852, sida 3

dem vännerna af saken utspridde, hvarhelst de trodde; jdem kunna finna läsare. ) I Augusti 1848 fördubblades storleken, men utan att Burrit ännu för en så liten miönadsskrift vägade I begära prenumeration, den han först från och med J Augusti 1850, dä storleken äter fördubblades, upptaIsit, ehuru exemplar ännu gratis skickas till länder, lder han önskar göra scken bekant, men der ingen prenumeration kan väntas. Jemte denna mänadsskrift utgifver han emellertid Jocksä ett annat, periodiskt blad, kalladt Oliflöfvet, I hvartill tanken hos bonora uppstod på ett sätt, som är lalltför betecknande bäde för Nyeogländarne i allmänhet och för honom sjelf, att här kunna förbigås. På en resa frän Boston till Lowell om vintern 1844 berättade bonom hans vän Amasa Walker (nu statssekreterare i Massachusetts), huru bar, säsom en ung handelslärling och lärare i en söndagsskola i Boston, Jen lördagsafton, efter slutad öfverläggning med fiera J kamrater om nästa morgons undervisningsänine, med Joägra af dem räkat i samtal om ett i Boston inrotadt, oeh af ingen ätaladt, oskick ait vid gängarna ä Istadens sköna promenadplats uppsätta ständ till utmiouteriog af spirituosa, hvaraf följden blifvit, att BoIstons aktningsvärda invänare och isynnerhet fruntimI mer och barn mäst afstä från sina vandringar derstäIdes. Alla beklagade förhällandet; men ingen visste .buru saken skulle hjelpas, tills en af dem med läjgande blick utropade: Vi skola med allmänna opiJaionens makt utrota skändligheten, och på de förvänade vännernas fräga: Hvar den allmänna opinion I funnes, hvarom -han talade., gaf till: svar: Vi skola sjelfva fabricera den.. På ytterligare fråga, huru detta skulle gå till, utvecklade han sin plao. Boston hade den tiden sex dagligen utkommande tidningar. De sex tillstädesvarande skulle åtaga sig att för hvar sin af dessa tidningar skrifva en artikel öfver trägan, Joch besörja om införandet i sädan ordning, att artiklarna blefvo synliga hvar sin dag under veckan. Det -Iskedde. Bostons inbyggare blefso lika förundrade, som glada, att finna tidningar af de mest motsatta meningar i andra ämnen, med sådan enighet och kraft uppträda mot denna stadspläga. Då de unga männen härom förvissat sig, och med en af dem uppdsatt petition infunno sig hos en af stadens mest akf:ade iavänare, hvars hus låg invid promenaden, funno jde den mest förekommande benägenhet för saken. Petitionen fick inom kort tusen af de mest aktade aamn i Boston, och presenterades dermed för statscädet, som med nöje gaf efter för allmänna opinionens fordran och undanröjde ständen, hvilka sedan dess ej mera ohelgat Bostons sköna promenadplats. Berättelsen ledde Burritts tanka på möjligheten att efter de sex handelslärlingarnes och skollärarneg exempel också kunna i Förenta Staterna fabricera en allmän opinion för den ständiga freden. Och hans första plan blef att förmå tjugosex personer (lika mänga, som staternas antal dä var), att hvar sin vecka till hvar sin stat skicka en tidningsartikel, sä att hvar och en skulle under året för hvar statskrifvit tvenne fredsartiklar. Postportot till de aflägsnare dstaterna fanns likväl utgöra ett oöfrervinneligt hinder för denna plans verkställighet. I denna förlåTgenhet, och då han likväl ej kunde förmå sig att afstä från försöket att i större skala, än genom en Jenda tidning var möjligt, -fabricera en almän opi Jaion, företog han sig att på smä papper, hvarpä öfverst en dufva med sitt oliflöf var graverad, trycka korta uppsatser med titel: Oliflöf för pressen, och hvar vecka kringsända sädana till Förenta Staternas tidoingar — i början till nägra få, sedan till allt flera, till dess de slutligen infördes i ett tusen tidningar Förenta Staterna, utom dem; som utkommo i Britiska kolonierna. Och pä detta sätt fortfor ban till afresan sill England 1846; De sommarnätter,, säger Burritt, jag på mitt lilla rum, sex trappor upp:i börsbyggnaden i W-rcester, använde på inläggande och adresserande af dessa Oliflöf, äro förenade mod de angenämaste minnen. Efter ankomsten till Europa, började han 1849 i Paris utgifva ett litet mänadsblad, kalladt: ONiftöf för folkets, innehällande korta utdrag ur åtskilliga författares arbeten. Det utdelades genom särskilda kolportörer, och blef i Augusti 1850 äfven öfversatt på tyska, för att utdelas i Berlin och andra stora tyska städer. I slutet afsamma mänad blef emellertid Oliflöfvet genom lag underkastadt en beskattning, som gjorde dess fortsättning efter gamla planen omöjlig, och tvang Burritt att välja en annan metod, hvilken hittills öfver all förväntan lyckats, och mer än allt annat bidragit att sprida dessa Olifiöf, och med dem kunskapen om brödraföreningens grundsateer. Den bestod i öfserenskonimelsen med allmänt lästa tidningar att, riot nedsatt pris, en gäng i mäaaden intaga Oliflöfvet för kontinenten, som -det au benämnes; hvarmed början skedde i November 1850, och hvärmed fortsättnipgen hade sädan framgäng, att i Juli 1852 Sverige och Portugal voro de enda europeiska länder, der en dylik öfverenskommelse ej redan blifvit tillvägabragt: Medel till utgiftens bestridande lemna de så kal ladeOliflöfs-cirklarna, hvilka, i motsats till de at män bildäde Förenings-cirklarna (leaguecircles), bestå af idel fruntimmer, hvilka en gäng i mönpaden gam I manträda, och, jemväl i andra riktningar, till och med i skrift, äro för saken verksamma. Storbritannien är dessa cirklars egentliga hem. I Förenta Staterna äwo de mindre talrika. I Tyskland äro de ytterst få, och, i följd af tyskarnes ovana vid dylika sällskap, temligen bet yckta. TI Frankrike, der) fruntimren ännu mindre älska att verka i dylika sällskap, har Burritt måst uppgifva tankan på en ome! delbar organisation, sädan som den engelska, och in: skränka sig till förslaget om korresponderande cirk iar, hvilka till en början skulle inskränka sig till samtal och till läsning af de bref, som erhöllos från on; elska och amerikanska cirklar. Vi ha omtalat de mänadtligen i vissa tidvingar mot betalning införda Oliflöfveo. Vi böra tillägga, att andra smärre oliflöf tillsändas än flera tidningar till införande utan betalning, och att Burritt tilloch meå appmanat sxkens vänner att väga sina till afsåndande med posten ämnade bref, och, der något i vigten saknis, fylla bristen med nägot litet oliflöf, äfven: Å som att till medel att ytterligare göra stiftelsen och indamälet bekauta, nyttja särskilda kuverter medl. Srödrabandets emblem oss. 7. Och med hufvudsakigt ögnamärke på möjligheten att öfrer alla hai su0pa utsända sin dufvohelsning, har han äfven för-): oeredt allt för att denna vinter bäde i England ock) Förenta. Staterna genomdrifva en nedsättning af porot för breftransport öfver ocsanen till 4 skill. rikssäldsmynt. ; För barnen, slutligen, hvilkas bildning till menaiskooch fredskörlek ellerstill stridsoch trätgirig-:i set minst kan vara en man af Burritts bjorta likgilig, utgifver han, ehuru icke på bestämda tider, ej! beller med prenumeration, en särskild sä kallad Waterloo Series, hvarjemte han nyligen börjat i hva aummer af The Bond, under titel: Nägot för bar sen, intaga en särskild artikel, (Forts.) RÄTTEGÅNGSoch POLISSARER, Vid rädstufvurättens 3:dje afdeluirvg förevar i dag förhör; angäende det af stadsfiskalen Mellbin, sfter angifvelse af skräddaresocieteten, gjorde beslag ij slädesbandlaren C. Arebns salubod i huset n:o 6 vidt. Holländsregatan, hvarvid en mängd fördiggjorda manssläder, säsom ej försedde med mästarens eller till skr oo RK AK